Att se över och föreslå hur systemet för miljöprövning kan effektiviseras ingick i januariavtalet, överenskommelsen som Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet träffade 2019. Den utredning som presenterats föreslår snabbare prövningsprocesser, som ändå ska säkra ett bibehållet miljöskydd. Den har även förslag om att ge förtur för mål som på ett väsentligt sätt bidrar till att nå klimatmålen.
Utredningen presenteras i ett läge där Cementa är hårt pressat. Verksamheten i Slite har tillstånd till årsskiftet, en dom om eventuell förlängning väntas den 13 december.
Cementas vd Magnus Ohlsson tar i bolagets yttrande över utredningen upp flera förslag som kan underlätta miljöprövningen i domstol. Ett är att ta bort möjligheten för vissa myndigheter att överklaga domar. Det tillstånd Cementa fick av mark- och miljödomstolen 2020 överklagades av bland annat Naturvårdsverket och länsstyrelsen.
Den åtgärd som skulle ha störst effekt är, enligt Cementa, större resurser till domstolarna. Bolaget anser bland annat att domstolarna bör anställa fler tekniska råd för att höja kompetensen. Domstolens processledande roll skulle stärkas och dess självständighet öka. Om domstolarna tydligare kan ange vilket underlag de önskar skulle bolagens arbete underlättas, eftersom de i dag ofta tar med mer än vad som behövs för att ”vara på den säkra sidan”.
Cementas prekära läge uppstod efter mark- och miljööverdomstolens dom i juli 2021. Bolagets ansökan avvisades då domstolen ansåg att miljökonsekvenserna inte var tillräckligt utredda. Cementa föreslår att en domstol även efter en huvudförhandling ska kunna begära kompletteringar. ”I ett sådant läge ska ansökan alltså inte avvisas eller avslås utan att sökanden har fått möjlighet att inkomma med kompletteringar”, skriver bolaget i sitt yttrande.
Cementa föreslår dessutom att en möjlighet för regeringen att agera prövningsmyndighet bör utredas. Den möjligheten bör finnas vid prövning av särskilt samhällsviktiga verksamheter, dit Cementa räknar produktionen i Slite. ”Det är en brist i det svenska prövningssystemet att det inte finns någon möjlighet för regeringen att agera för att tillse att en för samhället brådskande prövning genomförs i tid”, skriver bolaget.
Utredningen föreslår att ändringar genomförs från 1 januari 2024. Det tycker branschorganisationen Sveriges bergmaterialindustri är för sent. Vissa förslag bör genomföras snarast, föreslår SBMI, som noterat att den nya regeringen i Tidöavtalet anger att delar av utredningens förslag ska genomföras.
Naturskyddsföreningen anser att det är en myt att miljöprövningen i Sverige är långsam och oförutsägbar. En förkortad och förenklad process riskerar endast att leda till lägre miljökrav, skriver föreningen i sitt remissvar.
Naturskyddsföreningen kritiserar även förslaget att förlänga tidsbegränsade tillstånd som löpt ut, något regeringen utnyttjade för säkra cementproduktionen och som nu fått namnet ”Lex Cementa”.
– Företagen vet exakt när tillstånd löper ut, och kan planera verksamheten utifrån det i god tid. Att förlänga en verksamhet med tre år utan en MKB riskerar att på ett otillåtligt sätt påverka människors hälsa och miljön. Dessutom undergrävs domstolarnas och miljölagarnas legitimitet om en del bolag ska anses viktigare än andra – och få ta genvägar förbi lagar och regler, säger Rebecca Nordenstam, miljöjurist Naturskyddsföreningen.