De behöver fler kollegor: "Vi har sällan tråkigt"

Sänkta krav på förkunskaper har öppnat för fler att söka till att bli kustbevakare. De nya reglerna har gett fler sökande, även till kuststationen i Slite – dit myndigheten hoppas kunna rekrytera fler gotlänningar framöver.

Teodor Bidö avslutade nyligen den praktiska delen av sin utbildning på Kustbevakningens station i Slite.

Teodor Bidö avslutade nyligen den praktiska delen av sin utbildning på Kustbevakningens station i Slite.

Foto: Jenny Nilsson

Slite2024-06-19 17:52

Nyheten i korthet

  • Kustbevakningen i Slite hoppas på fler lokala anställda i och med sänkta krav på förkunskaper. Nu kan befälskurser läsas efter grundutbildningen, vilket öppnar för fler sökande.
  • Trots förändringarna i antagningskraven, understryker tjänsteman Lars Lisspers att kraven inte har sänkts. Det handlar istället om en förändring i processen.
  • Teodor Bidö, som nyligen avslutat sin praktik vid kuststationen, framhåller det varierande arbetet och betonar vikten av att rädda både liv och miljö som attraktiva delar av jobbet.

Sedan i fjol har förkunskapskraven till Kustbevakningens grundutbildning förändrats. Tidigare krävdes att man läst två specifika befälskurser på någon av sjöfartshögskolorna i Kalmar, Stockholm eller Göteborg. Nu behöver man inte ha med sig kurserna vid ansökan, utan de kan läsas efter grundutbildningen.

Syftet har varit att öppna för fler sökande och i förlängningen att myndigheten ska få fler medarbetare. Att urvalet av sökande blir större är särskilt viktigt för stationer som Slite på Gotland.

– Det är en stor fördel med lokalkännedom både på land och till havs, men också att man bor på Gotland. Så jag hoppas att vi kan få ännu fler gotlänningar som söker, säger Lars Lisspers, tjänsteman vid Kustbevakningen i Slite sedan tio år.

undefined
Lars Lisspers är tjänsteman på Kustbevakningen och stationerad i Slite sedan tio år.

För att söka till Kustbevakningens grundutbildning krävs numera B-körkort, läkarintyg för sjöfolk samt grundläggande högskolebehörighet. Samtidigt som Lars Lisspers välkomnar de förändrade antagningskraven, understryker han att kraven inte sänkts.

– Man ska kunna samma saker som tidigare, det har inte ändrats, säger han.

Med utgångspunkt och bas i Slite hamn, har Lars Lisspers och hans kollegor en stor del av Östersjön som sitt bevakningsområde.

undefined
Kustbevakningens KBV Triton, ett drygt 80 meter långt fartyg, har också Slite som hemmahamn, men är en nationell resurs till skillnad från det mindre fartyg som stationen i Slite har till sitt förfogande.

Med hjälp av det 20 meter långa övervakningsfartyget har kuststationen ansvaret att kontrollera såväl handelsfartyg som fritidsbåtar. I uppdraget ligger också beredskap för exempelvis räddning av både liv och miljö – som vid ett större oljeutsläpp.

– Man vet aldrig vad som ska hända under en dag. Det kan också ta tid mellan uppdragen så man behöver vara bra på att tempoväxla, och beredd på att byta arbetsuppgifter om det kommer larm. Det kan handla om ett oljeutsläpp som vi har huvudansvaret att utreda men också lagföra och bekämpa om det är möjligt, säger Lars Lisspers.

undefined
De nya antagningsreglerna öppnar upp för fler att söka vilket också ökar chanserna att fler gotlänningar utbildar sig till kustbevakare, menar Lars Lisspers, tjänsteman vid Kustbevakningen i Slite.

I tillägg, menar han, är personliga egenskaper mycket viktigt. Och som kustbevakare inte ha något problem med att bo trångt – och nära andra – i perioder, eftersom alla i patrullen bor ombord på fartyget.

– Man bör trivas att bo tätt. Vi blir lite som en familj – som bor i en husvagn.

undefined
Lars Lisspers och Teodor Bidö på en av Kustbevakningens ribbåtar, en mindre båt som används i tillägg till den större som de som tjänstgör också bor på.

En av dem som fått prova på arbetet, och livet, som kustbevakare är Teodor Bidö. Han har precis avslutat sin sex månader långa praktikperiod på kuststationen i Slite.

– Det har varit kul. Under vintern kan det bli långa perioder där det är lugnt och inte händer så mycket. Men det är en stor variation i arbetsuppgifterna här, det blir sällan tråkigt, säger Teodor Bidö.

undefined
Teodor Bidö avslutade nyligen den praktiska delen av sin utbildning på Kustbevakningens station i Slite.

Han bor i Stockholm och åker hem efter varje skift så för honom har den här tiden inneburit mycket resande till och från Gotland.

– Det tar ju sex timmar varje gång. Men det har varit kul och jag har trivts jättebra.

Grundutbildningen är som längst 2,5 år med betald månadslön. Efter avklarade studier väntar en fast tjänst på någon av landets 20 kuststationer.

undefined
Kustbevakningens övervakningsfartyg som utgår från stationen i Slite, en 20 meter lång jakt.

Teodor Bidö är 25 år men har också hunnit pröva på livet som juridikstuderande, innan han påbörjade Kustbevakningens utbildning.

– Jag gick juristlinjen men trivdes inte särskilt bra så jag hoppade av efter ett halvår. Det var för mycket stillasittande, jag vill ha ett fritt jobb där man är ute mycket, säger han och fortsätter:

– Jag har varit på sjön hela livet. Nu får jag göra det och samtidigt får jag chans att hjälpa till på sjön, som att rädda både liv och miljö. Så det här känns som ett viktigt jobb även på ett personligt plan.

Vägen till yrket

Utöver B-körkort och grundläggande högskolebehörighet, måste en blivande kustbevakare ha ett läkarintyg för sjöfolk. Sedan kan man söka till Kustbevakningen och grundutbildningen i Karlskrona, som tar 1,5-2,5 år beroende på om man redan läst de tidigare nämnda högskolekurserna eller inte.

Under antagningsprocessen sker både psykologiska, fysiska och praktiska tester, innan ett urval görs. För den som antagits väntar ett års teori på Kustbevakningens utbildning i Karlskrona, följt av en praktik i sex månader.

Nyligen öppnade ansökningsperioden för Kustbevakningens grundutbildning som kan sökas till och med 28 juli.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!