Bert Karlsson tillsammans med söner och barnbarn vid Slite småbåtshamn.
Det är onsdag eftermiddag och solen skiner över småbåtshamnen i Slite. På trappan till en av de röda sjöbodarna sitter Bert Karlsson tillsammans med sin familj. Totalt är de åtta stycken med barn och barnbarn. Minstingen Elwis sitter uppkrupen i farfars knä.
– Han är yngst men värst, säger Bert Karlsson och skrattar kärleksfullt.
Trots att han egentligen är pensionär fylls dagarna snabbt. Bert ansvarar för att allt i småbåtshamnen fungerar som det ska, dessutom har han en timanställning som fastighetsskötare på Länna gård och så träffar han sönerna och barnbarnen nästan dagligen.
– Jag kan inte hålla mig ifrån, jag gör det jag känner för, konstaterar han.
Det är svårt att tänka sig att allt nästan tog slut för tre månader sedan. Även den händelsen utspelade sig här, i Slites småbåtshamn. Bert Karlsson och en äldre man höll på att renovera en brygga när han plötsligt rasade ihop.
– Det sa bara pang, ingen förvarning eller någonting. Det var det som var så märkligt.
Eftersom Berts pappa fick sin första hjärtinfarkt vid 55-års ålder har han regelbundet gått och kollat hjärtat, men aldrig hittat något fel. När han föll ihop var Bert och den andra mannen ensamma på bryggan.
– Han gjorde hjärt- och lungräddning i elva minuter innan ambulansen kom. Det räddade mitt liv. Om han inte varit där hade det varit kört.
Tack vare elva minuters hjärt- och lungräddning kunde Bert Karlssons liv räddas. Här sitter han med barnbarnet Elwis i famnen.
Tack vare elva minuters hjärt- och lungräddning kunde Bert Karlssons liv räddas.
Vid ett plötsligt hjärtstopp slutar hjärtat att pumpa blod, syretillförseln upphör och den drabbade förlorar medvetandet. Ett obehandlat hjärtstopp leder till döden inom bara några minuter. I Sverige räddas en person var sjätte timme med hjälp av HLR.
I ett och ett halvt dygn låg Bert Karlsson på intensiven i Visby innan han flögs med helikopter till Karolinska i Stockholm. Efter ytterligare fem dagar vaknade han och började sakta bli sig själv. Då hade det gått en vecka. Personalen fick berätta för Bert vad som hade hänt.
–Jag var så förvirrad och fattade ingenting. Jag tittade runt mig och tänkte var fan är jag någonstans – och varför?
Bert Karlsson med sönerna Sebastian Swahnbeck och Jonathan Karlsson.
När olyckan inträffade befann sig båda sönerna, Jonathan Karlsson och Sebastian Swahnbeck, på jobbet när polisen ringde.
– Det var riktigt jobbigt. Och väldigt overkligt framförallt, säger Sebastian.
Han beskriver de första dagarna på sjukhuset som påfrestande. Oron växte och personalen kunde inte ge någon klar prognos kring hans pappas tillstånd. Men efter några dagar förbättrades Berts hälsa.
– Det tar inte många minuter innan hjärnan tar skada. Så man vet ju inte om man kommer få träffa en grönsak, säger Sebastian.
Familjen förbereder sig för ett eftermiddagsbad.
Sebastian Swahnbeck.
"Nu är pappa igång och far omkring som vanligt", säger Jonathan Karlsson efter olyckan.
Vid hjärtstopp är tiden dyrbar – för varje minut som går utan att hjärt- och lungräddning påbörjas minskar chansen till överlevnad med tio procent. Sebastian, Jonathan och Bert är eniga om att regelbundna kurser i HLR borde vara obligatoriskt för arbetsplatser.
– Alla borde träna på det ofta för när det väl händer är det lätt att bli rädd. Grejen är att våga, säger Sebastian.
– Det är så viktigt att lära sig för det kan hända exakt när som helst, var som helst. Med upprepad övning så sitter det i ryggmärgen sen, lägger Bert till.
En åtgärd de tagit efter olyckan är att införskaffa en hjärtstartare till hamnen. På Heidelberg materials, där Bert arbetade i 50 år, hade de sju stycken och under åren har det räddat livet på en människa, berättar han.
"Det är viktigt att stretcha innan man badar", berättar Elwis för farfar.
Mannen som räddade Bert Karlssons liv har avböjt att medverka i intervjun, men har varit i kontakt med familjen efter olyckan. De har tackat och åkt hem till honom med blommor. Och ibland stöter de på varandra vid båtarna i hamnen.
– Han säger att han bara gjorde det alla skulle ha gjort. Men jag tycker inte riktigt att det stämmer. Det är en stor grej som inte alla klarat av, säger Sebastian.
Nu har det gått lite mer än tre månader sedan olyckan och vardagen börjar lunka på som vanligt. Bert Karlsson går på uppföljningar och har fått mediciner, vissa ska han ta resten av livet.
– Jag mår bra och är pigg. Förutom på förmiddagarna när jag tar all medicin. Men det är bra, det betyder att de fungerar.
I början var sönerna rädda för att olyckan skulle upprepa sig. De tjatade på Bert och sa åt honom vad han fick och inte fick göra. Men nu känns det lite lugnare. Bert tar saker i sin takt och försöker att inte stressa. Och sönerna har han kontakt med dagligen.
– Jag tänker ofta på att mannen faktiskt räddade både min pappa och mina barns farfar. Det är rätt fantastiskt, säger Sebastian.
Mannen som var med Bert Karlsson ute på bryggan gjorde hjärt- och lungräddning i elva minuter innan ambulansen kom. Bert vill hylla honom, men också räddningstjänsten, sjukvården och ambulanspersonalen.
Familjen samlad vid Slite småbåtshamn, en plats där de ofta hänger och umgås.