Gillar läget vid gasrörens väg

Nord Streams första etapp i det gigantiska gasprojektet är avslutad. Slite har fått en ny hamn, drygt 200 000 betongrör bildar 120 mil ledning på Östersjöns botten - och Lars-Inge Söderberg har fått ett ljudisolerat hus.- Det lär jag få skatta för! säger han och skrattar. Nöjt.

Slitebo. Lars-Inge Söderberg bor vid Skolgatan, huvudleden för rörtransporterna från hamnen till lagret i Vikhagen. Det dammar rejält, men han gillar                   ändå läget. "Allt som allt får Slite stor nytta av det här" Foto: Henrik Radhe

Slitebo. Lars-Inge Söderberg bor vid Skolgatan, huvudleden för rörtransporterna från hamnen till lagret i Vikhagen. Det dammar rejält, men han gillar ändå läget. "Allt som allt får Slite stor nytta av det här" Foto: Henrik Radhe

Foto: Henrik Radhe

Slite2011-05-06 04:00

Rörtyngda lastbilar kör i mullrande skytteltrafik från Slite hamn till lagret i Vikhagen. Färden går via Skolgatan och Lars-Inge Söderbergs hus. För ett par år sedan, inför projektet, knackade Nord Stream på hans dörr. Efter bullermätningar bekostade bolaget elva nya fönster - och liknande åtgärder hos flera grannar.

- Jag fick ljudisolerade fönster. De tilläggsisolerade utbyggnaden mot vägen också, konstaterar Lars-Inge och ler brett.

Därmed blev hans hus tystare än någonsin under de snart 30 år han bott där, en spottloska från Cementa - och mer värt. Fast... han drar med fingret på ett av fönsterblecken. Vägdammet ligger tjockt.

- Det här är ju inte så trevligt, trots att jag är van vid Cementa - som förresten erbjöd mig tätningslister en gång. Det kan jag köpa själv, säger Lars-Inge och skrattar igen.

- Och det var värre med dammet i fjol. Då levde jag rövare ett tag, så vattnade de vägen och det blev bättre.

I fjol asfalterade Nord Stream också delar av hamnen, för att minska damm och lera utmed transportvägen.


Blandade känslor
Men låt oss backa lite längre. I mars 2008 sade Gotlands kommun ja till att Nord Stream fick använda Slite som rörlager och bashamn för arbetet med gasledningen. Beslutet väckte känslor. Glädje, ilska, förhoppningar och oro.

Å ena sidan en ny hamn, arbetstillfällen och mer liv i samhället. Å andra sidan mutmisstankar, miljöpåverkan och alla dessa transporter. Hur skulle det bli?

Tre år senare verkar det mesta ha blivit... tja, bra.


Porten österut
Bertil Klingvall driver sedan 25 år en fiskebutik - och har därmed första parkett över hamnen, de gamla fiskebåtskajerna och rörtransporterna.

Småkajerna rustas förresten precis upp, de också. De stora lastfartygen har fått fiskebåtarna att nöta sönder kajkanterna, så nu ska de förstärkas.

Fisk- och fiskefantasten Bertil Klingvall gillar läget.

- Det här är bra! Vi har ju fått en hamn. Det här är porten mot öster! Nu kan vi ha reguljär färjetrafik mot Ventspils i Lettland.


Termostittare
Hamnfogden Thomas Hogenfält är också odelat positiv. Han är inte direkt involverad, men i hamnen har han under åren mött många nyfikna.

- I början var det lite uppståndelse, men inte längre. Många tar faktiskt bil och termos och sitter och tittar vid kajkanten!

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om