Klimatnödläge
Följt av SSAB i Luleå och Oxelösund ligger Cementa i Slite på tredje plats över landets största utsläppskällor av koldioxid. Enligt en koldioxidbudget från Ramboll och Uppsala universitet svarar Cementa för i stort sett hela det gotländska industriella utsläppet. Men så går inte att räkna, enligt fabrikschef Fred Grönwall.
– Det blir väldigt skevt, cement är en riksangelägenhet och klimatavtrycken sker inte bara på Gotland.
Förra året lämnade nästan 1,5 miljoner ton koldioxid skorstenarna i Slite. För att utsläppen ska minskas krävs miljardinvesteringar. Satsningar som behöver göras både av bolaget men också av det offentliga i form av nationella medel och EU-fonder.
– Nu är det drag under galoscherna och det händer väldigt mycket, säger Fred Grönwall.
En fullskalig anläggning, världens första i sitt slag, i systerfabriken Brevik i Norge tas år 2024 i bruk för att med ny teknik fånga in och lagra den koldioxid som tidigare släppts i atmosfären.
– Fabriken är mindre än den i Slite och man räknar med att fånga in hälften, omkring 400 000 ton koldioxid om året, säger Fred Grönwall.
När samma teknik kommer till Gotland, med målet att vara i drift 2030, visar en förstudie att nära 1,8 miljoner ton, även koldioxiden från de biobränslen som används, kan fångas in – för att i flytande form transporteras med båt till uttjänta oljefält i Norge.
– Där finns världens första koldioxidhotell, som ska kunna lagra 100 till 200 miljoner ton i oljans tomrum, säger han.
För att de teknikinvesteringarna ska göras krävs mer och stabilare elförsörjning, som kopplar ihop Gotland och Slite med fastlandet via en tredje kabel.
– Det är en stor investering för oss, vi diskuterar i storleksordningen miljarder kronor och det är bråttom med rätt beslut, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef för Norden på Heidelberg Cement om att kabeln utretts under flera års tid utan att det har lett till något beslut.
Enligt Tillväxtverket kan kabeln finansieras inom ramen för Fonden för en rättvis omställning, med inriktning på cementindustrin, till en kostnad av 120 till 200 miljoner euro.
Men infångning av koldioxid skulle, enligt Karin Comstedt Webb, också kräva ett nytt miljötillstånd för Slitefabriken, och en ändring av regelverket så att transporter av koldioxid över nationsgränser blir möjliga.
– Gotland har fantastiska möjligheter att visa vilken roll man kan spela i samhället. Gotland har varit med och byggt Sverige under lång tid, nu kan vi fortsätta det arbetet och vara klimatledande, säger hon.
500 miljoner kronor i investering skulle kunna minska utsläppen med en femtedel till år 2030, genom att övergå till mer biobränsle och fasa ut kol för uppvärmning av ugnarna.
– Där sker ett stort steg redan efter storstoppet i början av april. Vi har byggt en modern stor kross som kommer att förse båda ugnarna med biobränslen, säger Fred Grönwall.
60 procent av dagens utsläpp kommer från den kalksten som processas i fabriken, för att minska de återstående 40 procenten krävs omställningen till biobränslen, och grön el via en tredje kabel från fastlandet.
– Vi har bara börjat vår resa. Två tredjedelar av all cement som används i svensk infrastruktur kommer från Slite. Jag vill att gotlänningar ska vara stolta och sträcka på sig, den cement som lämnar Slite är en miljömässig produkt och globalt ligger vi i framkant, säger Fred Grönwall.