Regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) trycker på att regionens ställningstagande i första hand gäller ansvaret för att förse invånarna med dricksvatten.
I december 2023 lämnade Heidelberg materials (tidigare Cementa) in en ansökan om fortsatt kalkbrytning i Slite under 30 år framåt. Både mark- och miljödomstolen och Region Gotland tyckte att ansökan behövde kompletteras och efter att Heidelberg i april gjorde det, har regionen getts möjlighet att återigen lämna sina synpunkter. Förslaget till yttrande är nu klart och är uppe för beslut under torsdagens möte i regionstyrelsen. Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande, vill främst lyfta fram två punkter som bolaget behöver ta till sig.
– Det absolut viktigaste som vi lyfter fram är åtagandet gentemot fastighetsägare med egen brunn. Vi tycker att det tydligt ska framgå att det är bolaget som ska stå för både tillfällig och permanent vattenförsörjning om enskilda brunnar påverkas av verksamheten, säger hon och fortsätter:
– Dessutom lyfter vi frågan om Dyhagen, som förser Slite med dricksvatten i dag. Det är tydligt att Dyhagen kommer att påverkas och då är det viktigt för oss att det är bolaget som behöver säkerställa att vår vattenförsörjning till Slite kan fortsätta.
På flera andra punkter tycker regionen att de krav och villkor som ställs på bolaget är tillräckliga. Det gäller till exempel den modell för att bedöma hur brytningen kan komma att påverka grundvattnet. I motsats till länsstyrelsen, som avstyrker ansökan bland annat på grund av det, skriver regionen i förslaget till yttrande att modellen är tillräckligt bra. Att länsstyrelsen och Region Gotland har så olika uppfattningar är inte konstigt tycker Meit Fohlin.
– Vi har också olika saker att bevaka. Vi har varit tydliga med att vårt ställningstagande grundar sig i vår förmåga att säkerställa dricksvattenförsörjning. Länsstyrelsens har andra ställningstaganden om mer grundläggande värden, till exempel naturvärden.
Heidelberg materials vill utöka brottet i Slite och få ett 30-årigt brytningstillstånd.
Miljöpartiet är inte överens om det ställningstagandet. De skulle helst vilja att regionen säger nej till brytningstillstånd.
– Vi ser flera klara brister. Mot bakgrund av att vi inte har tillräcklig intern kompetens inom vatten och hydrogeologi så är vi orimligt positiva till det här på flera ställen. Det blir särskilt märkligt när man ser att länsstyrelsen väljer att avstyrka den här tillståndsansökan, de har ju den här sakkompetensen som vi saknar, säger Jennifer Medin (MP), ledamot i regionstyrelsen. Hon fortsätter:
– Risken är stor att den här verksamheten påverkar vår dricksvattenförsörjning och vår grundvattenförekomst på ett ganska stort område. Och vi ifrågasätter om de skyddsåtgärder som bolaget föreslår är tillräckliga.
Miljöpartisten Jennifer Medin vill helst att regionen säger nej till brytningen men är nöjd med att yttrandet nu är mer neutralt och säger att regionen inte har någon erinran mot tillståndet.
Dessutom är Miljöpartiet kritiska till att frågan om regional utveckling inte alls nämns i yttrandeförslaget.
– Ingenstans tar man upp hur den här verksamheten påverkar regional utveckling, hur den påverkar besöksnäringen och näringslivet i övrigt och samhället i stort. Att det perspektivet inte kommer in i prövningen tycker jag är ett svek mot gotlänningarna, säger Jennifer Medin.
Men Meit Fohlin slår ifrån sig kritiken.
– Det är inte något domstolen efterfrågar och då skriver vi inte in det här. Men det betyder inte att vi inte jobbar med de frågorna, säger hon.
Något som de två politikerna är överens om är att det är bra att regionen den här gången inte säger ja till brytningstillståndet. De säger båda att de starkt har bidragit till att formuleringen i yttrandeförslaget nu är ändrad till ”har Region Gotland ingen erinran mot att begärt tillstånd meddelas”.