Matilda Hoffstedt, fabrikschef vid Cementa i Slite, menar att bolaget är beroende av att veta att man får bryta under lång tid om man ska kunna investera i den nya CCS-tekniken i Slitefabriken.
Sist ett liknande samråd hölls var i november 2021. Den gången blev mötet med allmänheten ett riksuppmärksammat superspridarevent med både personal och besökare som smittades med covid i Slite ishall.
Då gällde frågan det fyraåriga "bryggtillstånd" som Cementa vill ha med start efter sista december i år. Frågan om detta tillstånd ska avgöras av mark- och miljödomstolen där en dom väntas i slutet av det här året.
Men efter fyraårsperioden planerar Cementa för decennier av fortsatt brytning. Tisdagens samrådsmöte med allmänheten rör det längre tillstånd som handlar om att bryta kalk kanske så långt fram som till år 2056 i Västra brottet och File hajdar.
– Vi vill ansöka om ett bryttillstånd på 20 eller 30 år. Att det är så pass lång tid handlar om att vi behöver ha en trygghet för att veta att vi har sten så att vi kan investera vidare i den klimatpositiva lösning för fabriken som vi planerar framöver, säger Matilda Hoffstedt, fabrikschef i Slite.
Cementa släppte i måndags sitt yttrande på 100 sidor där man besvarat de synpunkter som inkommit från allmänhet, föreningar och myndigheter.
– Ansökan för det korta tillståndet är inlämnad till domstolen och nu pågår samrådet för hur ansökan för det långa tillståndet ska se ut. Den ansökan räknar vi med att kunna lämna in i början av nästa år, säger Matilda Hoffstedt.
Cementa i Slite har som mål att bli koldioxidfritt till år 2030, genom så kallad CCS-teknik, som innebär att fånga in och lagra koldioxid.
Formellt sett finns i dag inget tillstånd att bryta mer efter sista december i år. Cementas bedömning är dock att Slitefabriken har kapacitet att fortsätta leverera cement fram till nästa sommar även utan nytt tillstånd.
Nyligen kom ett utspel från Byggföretagen om att 160 000 jobb inom byggbranschen i Sverige står på spel om cementproduktionen i Slite läggs ner. Samtidigt är miljö- och vattenfrågan central på Gotland.
Susanne Jangdal bor i Hellvi men jobbade många år i Norrbotten som utflugen gotlänning. Hon tycker att Cementa kunde ge mer tillbaka till lokalsamhället, och anser också att bolaget borde framhäva mer av sin forskning kring att blanda i alternativa råvaror i cementen.
Vid det öppna mötet i Slite träffar GT Susanne Jangdal, boende i Hellvi och skogsägare i Boge. Hon kräver tydligare svar från Cementa om grundvattnet.
– Jag är angelägen om att Cementa skyddar grundvattnet. Jag tycker inte de beskriver det på ett tillräckligt bra sätt, de skriver att de gör mätningar och provtagningar, men det är för lite om hur de ska göra och att vattnet faktiskt blir skyddat.
Cementa i Slite.
Hon menar också att Cementa borde ge mer till civilsamhället och Region Gotland, som blir dem som får ta smällen om vattnet äventyras.
– Bolaget bryr sig rätt lite om närområdet och om Gotland som ö och region. Jag har bott och verkat i Norrbotten i många år och de stora industrier som finns där, som LKAB, är mer angelägna att stödja civilsamhället på alla sätt och vis. Här får Cementa sitt råmaterial i princip gratis, men samhället omkring får inte så mycket.
Å andra sidan anser Susanne Jangdal att Cementa är bra på att utreda andra råvarualternativ än kalksten, något hon tycker borde framhävas mer av bolaget.
– Jag har frågat mycket om tillverkningsprocesserna. Jag önskar att de skulle vara ännu mer angelägna om en process där man byter ut kalken mot andra material, som också kräver mindre koldioxid. Det finns ju mycket sådan forskning som Cementa bedriver, men de berättar inte så mycket om det.
– De flesta gotlänningar har nog inget emot att Cementa tillverkar cement, bara de inte förstör grundvattnet. Kunde de bryta mindre kalk och stoppa in annat material istället vore det toppen. Så skynda gärna på den processen, säger Susanne Jangdal.
Slitebon Leif Persson (mitten) jobbade större delen av livet vid Cementa. Han vill ha fabriken kvar och får medhåll av Arne och Aina Bingström, också boende i Slite.
Vid Slite ishall möter vi också Arne och Aina Bingström, som bor längs Lärbrovägen och dagligen hör kalktransporterna från Storugns till Slite.
– Vi är inte så oroliga för vattnet, hela brottet står ju fullt av vatten, med 300-400 000 kubik, säger Arne.
– Men vi har bergvärme, så man undrar lite om den kommer påverkas om brytningen fortsätter, säger Aina.
I vimlet syns också Sliteprofilen Leif Persson, pensionerad efter att ha jobbat vid Cementa större delen av sitt liv.
– Jag tycker våra skattepengar går åt helvete. Domstolens utslag blir ändå som det blir, säger han om tillståndsprocessen.
När klimataktivister för drygt en vecka sedan skanderade i Slite mot Cementas verksamhet hade Persson sin egen inställning:
– De tyckte jag skulle gå med och protestera, men varför skulle jag göra det? Fabriken har gett mig levebröd i 38 år, jag var på väg att ställa mig med en skylt, "ge fan i min fabrik". Men då skulle man väl hamna i Aftonbladet, och det hade ju varit att ta i.