Samtidigt så slog IPCC:s illavarslande klimatrapport ner som en bomb, och visar att en grön omställning är brådskande. Där är den påvisat nödvändiga betongen ett stort hinder med ett globalt utsläpp på drygt 7 procent av planetens totala koldioxidutsläpp.
– Vi vill främja alternativ till cement inom byggnadssektorn för ett hållbart byggande, sade Klimatminister Per Bolund (MP) under pressträffen då förslaget till den fortsatta brytningen meddelades.
Cementa själva har en nollvision gällande koldioxidutsläpp och Slite kan komma att bli den första klimatneutrala cementfabriken i världen. Det via en anläggning som skulle kunna fånga upp 1,8 miljoner ton koldioxid årligen. Det är dock som först 2030 som det skulle kunna bli realitet. Dessförinnan innebär det istället att ungefär samma mängd koldioxid släpps ut i atmosfären.
Men enligt Katarina Malaga, FoA utvecklare och professor inom hållbart byggande på Rise, är ett sånt system, samt miljöbetong alternativet för framtiden.
– Betongen är det mest använda materialet i världen. Man kan inte ersätta betong i alla avseenden, säger hon.
Hon forskar på alternativa bindmedel till betong, vars resultat blir miljöbetong. De alternativ som finns i nuläget är massugnslagg och flygaska, vilket kan ersätta cement till viss del som bindemedel. Rise forskning innebär att öka andelen alternativa bindemedel i betongen. Men det finns fler utmaningar:
– Om man rent hypotetiskt skulle vilja ersätta cement med 50 % alternativa bindemedel skulle det inte gå. Det finns inte så mycket tillgång av de alternativa bindemedlen varken i Sverige eller på världsmarknaden.
Swecem, som satt i produktion att ersätta cement med massugnslagg har exempelvis producerat 50.000-70.000 ton slagg under året. Motsvarande siffra hos Cementa i Slite är 2,1 miljoner ton.
– Prognosen är att man i framtiden kommer bygga mer med betong, samtidigt ser vi en utveckling av betongen.
Den ökade efterfrågan på betong hänvisar Katarina Malaga till den ökade urbaniseringen och när det kommer till höghus finns det få alternativa material. Men sett ur ett gotländskt perspektiv finns det få hinder vad det gäller ökad byggnation av trä när det kommer till husbygge, vilket Per Bolund menade var viktigt att främja. Här finns både den svenska skogen nära till hands, samtidigt som höjden på husen är begränsade.
Några som sedan tidigare går enligt Bolunds linje är Arriba. Även om de ställer sig till raden som intygar att en upphörd produktion av cement skulle vara förödande.
– Hade de satt stopp för produktionen hade det gått jävligt fort. Det skulle inte ta många månader innan jag inte haft någonting att göra till killarna, säger Dan Kolmodin, koncernchef på Arriba.
Samtidigt har deras senaste byggnader byggts med en betydligt minskad betonganvändning. I det klimatsmarta kvarteret BRF Klövern innebär det att bottenplattan och putsen på fasaden utgörs av betong. Stomme och bjälklag är av trä, vilket innebär effektivare transporter samtidigt som träet lagrar koldioxid istället för att släppa ut.
De stod även för det koldioxidneutrala bygget av Lidls butik på Skarphäll. Men även där är det betong som utgör bottenplattan.
– Vi tittade på alternativet miljöbetong då, men då var det så nytt.