I början av året uttryckte omsorgspersonalen på Gotland hård kritik mot beslutet om tre semesterperioder. Nu har starka reaktioner åter väckts men den här gången gäller det de så kallade "hållbara schemana".
Övergången till "hållbara scheman" har pågått under en tid inom regionens verksamheter. Syftet är enligt Roger Nilsson, HR-chef på socialförvaltningen på Gotland, att skapa arbetstider som främjar medarbetarnas hälsa. För omsorgens del innebär det främst att personalen arbetar kortare pass utspritt på flera dagar istället för som tidigare långa pass under färre dagar.
– Forskningen visar att det inte är hållbart att ha långa arbetspass över tid. Därför tittar vi på hur vi kan förbättra det. Det är också en säkerhetsfråga. Är man verkligen på topp efter 14 timmar, säger Roger Nilsson.
Synpunkterna kring det nya schemat skiljer sig dock åt. På ett gruppboende i Slite ställer sig de anställda kritiska till de nya arbetstiderna. Så pass att flera av dem har valt att säga upp sig.
– Vi arbetar heltid och helst vill vi ha långa pass och dygn. Det ger oss mer fritid och tid för återhämtning. Med det nya schemat förstör de vår fritid men det verkar inte spela någon roll. Cheferna säger att de gör det här för oss men det är bara för att spara pengar. De menar att man mår bättre av kortare arbetspass men alla i personalen säger att vi hellre har långa turer, säger Carina Johansson, undersköterska och fackligt skyddsombud på boendet.
Hon och flera av hennes kollegor känner sig missnöjda med hur cheferna har hanterat förändringen, och menar att de inte har fått tillräcklig information eller någon möjlighet att komma med synpunkter kring schemaläggningen. Inte förrän nu när det nya schemat redan har kickat igång.
– Det känns som att vi inte har någon påverkan alls på själva upplägget. De borde ha frågat oss från början hur vi vill ha det, säger stödboendeassistenten Leif Pettersson.
Ytterligare en kollega, som vill vara anonym, anser att kortare pass inte heller är det bästa för verksamheten. Hen menar att det nya schemat bidrar till mindre kontinuitet i personalen och därmed en ökad risk för att de missar avvikelser hos brukarna. Det håller även Pia Malmros, ordförande på Kommunal Gotland, med om.
– En nackdel vi ser med korta pass är att verksamheten blir mer sårbar. Det blir svårare att gå in och täcka upp för varandra, säger hon.
Det är däremot inte Roger Nilsson orolig för.
– Jag ser inga arbetsmiljörisker med kortare pass. Det är inte heller så att de bara ska vara på någon enstaka timma utan normallånga. Och ju mer standardiserade pass desto lättare blir det att byta, säger han.
När Roger Nilsson får höra att man kanske inte har samtalat med de anställda på boendet kring förändringen säger han att det är viktigt att ta upp dialogen, och att tydliggöra vilken delaktighet medarbetarna ska ha i förändringsarbetet.
Är detta en besparingsåtgärd?
– Förändringen är helt utifrån hälsa och säkerhet. Sedan har vi en ekonomisk tajt situation men det är inte därför vi tittar på arbetsmiljö och schema, säger Roger Nilsson.
Pia Malmros berättar att Kommunal Gotland fortfarande för diskussioner med regionen kring de "hållbara schemana". Hon framhäver att de är ense om att man ska sträva efter en hållbar arbetsmiljö utifrån Arbetsmiljöverkets föreskrifter, men att de inte är överens om hur delaktiga medarbetarna ska vara.
– Anställda behöver känna att de har delaktighet och inflytande. En förändring är alltid jobbig och schemaändringar ska tas upp på arbetsplatsträffar och i samverkan. Det är också viktigt att medarbetarna gör vad de kan ute. Både skyddsombud och medarbetare kan använda sig av avvikelsesystemet. Där kan man skriva i risker, tillbud och olyckor. Det här går under risk när man är orolig över sin arbetssituation, säger hon.
