Jessica Stegrud under en pressträff inför valet till EU-parlamentet 2019.
Inför årets val lämnade hon Europaparlamentet, för att i stället bli partiledaren Jimmie Åkessons parhäst i den nationella valrörelsen.
Jessica Stegrud, född i Stockholm men uppvuxen i Slite, sattes upp som ett av Sverigedemokraternas toppnamn i riksdagsvalet.
Hon stod faktiskt högre på listan än till exempel Björn Söder, som senare omnämndes bland kandidaterna till talmansposten.
– Jag tror jag hade gjort det bra i EU-parlamentet, helt enkelt, jag hade en tydlig linje och nådde ut bra. Med min bakgrund inom energibranschen hamnade jag i rätt utskott inom EU och var en offensiv röst där, förklarar Jessica Stegrud framgången.
Men enligt en intervju med Altinget.se, inför valet, har du tvivlat kring att sätta dig i riksdagen i stället?
– Ja, jag kände mig inte riktigt klar med EU. Energifrågan, som jag drivit där, är väldigt het och jag hade velat driva vissa processer i mål. Men det var högt tryck på mig att komma hem i stället.
Från vem?
– Alltså, det är ju ett frivilligt beslut, men det har varit en ganska massiv kampanj från partiledningens sida.
Jessica Stegruds popularitet – och hennes politiska kometkarriär – bygger delvis på succén inom sociala medier.
Enligt årets upplaga av Maktbarometern, som sammanställs av Medieakademin, hamnar Jessica Stegrud på sjunde plats bland de mäktigaste svenskarna på Facebook.
Tre av kontona över henne på listan tillhör dock organisationer eller liknande – gotländskan kan därför sägas ha Sveriges fjärde mest populära ”individkonto” på denna plattform, strax efter Magdalena Andersson (S).
Enligt ex-gotländskan, numera boende i Skåne, var sociala medier också en slags startpunkt.
– Jag såg flyktingvågen hemma i Höllviken, men kunde inte riktigt prata om det känsliga ämnet migration i min sociala krets, så jag sökte mig ut på Facebook. Jag sökte kontakter och började så småningom skriva själv. En redaktör hörde av sig om att ett av mina inlägg borde bli en insändare.
Sagt och gjort. Tidningstexten ledde till medverkan i den uppmärksammade dokumentären ”A Swedish Elephant”, med premiär i Almedalen 2018 – då Jessica Stegrud också deltog.
– Och det var nog efter det jag blev kontaktad av SD.
På den vägen är det. Hon tackade först nej till riksdagskandidatur, men sedan ja till att stå på EU-listan. Efter tre år i Strasbourg och Bryssel väntar nu nästa steg i karriären.
Svenska dagbladet valde nyligen ut 30 ledamöter i den nya riksdagen – varav fem sverigedemokrater – som ”på olika sätt kan sätta avtryck” under kommande mandatperiod. Och jodå, Stegrud fanns med på den listan också.
Enligt artikeln, liksom enligt flera andra, är gotländskan ”tänkt att bredda bilden” av partiet.
– Det är väl min egna teori, om att jag visar att partiet inte bara är unga, arga män i bomberjackor. Jag representerar en annan, växande grupp, som medelålders tvåbarnsmamma.
Du har även beskrivits som Jimmie Åkessons tronarvinge, vad säger du om det?
– Jag tar det som en komplimang, men lägger ingen vikt vid det.
Varför är du sverigedemokrat?
– På grund av sakpolitiken, gällande sådant som energi, EU och invandring. SD är också det enda parti som aldrig ville montera ner försvaret. Men det handlar även om att svenska politiker ska se till svenskarnas bästa.
Jessica Stegrud tillsammans med partiets övriga toppnamn just nu.
På senare tid har Jessica Stegrud blivit mycket omtalad för en intervju i DN, som fick följande citatrubrik: ”Etniska svenskar måste få känna sig svenska”.
Hon länkar själv till artikeln i sociala medier, men verkar samtidigt inte helt nöjd med den. ”Tja… det är ju tydligt vilken bild DN vill ge av mig”, skriver Stegrud själv på Facebook, ett inlägg som gillats av över 2 500 följare.
– Intervjun pågick i tre timmar och jag pratade länge om mina hjärtefrågor, men journalisten vill bara fråga om det där med svenskhet. Det var väl inga sakfel i texten, men som journalist har du möjlighet att skapa en viss bild av en person. Det var det mitt inlägg handlade om.
Formuleringen följdes av ett stort antal kommentarer, med kritik mot tidningen – från många som inte verkar ha läst intervjun.
– Mina följare förstår ju vad jag menar, att mina uttalanden inte har med rasism att göra, säger SD-politikern om detta.
Senare i DN-intervjun medger hon att det fanns ”nazistiska sympatier” i partiets begynnelse.
Om dessa verkligen har rensats ut – och om partiet tar dessa bruna åsikter på allvar – är dock en evig tvistefråga. Researchföretaget Acta Publica publicerade inför årets val en lista på kandidater med koppling till högerextremism. 80 procent av dessa ställde upp för SD.
289 politiker, inom Sveriges riksdagspartier, har enligt granskningen ”gett uttryck för nazism eller rasism”. Av dessa är 214 sverigedemokrater. Detta är alltså nutid, inte ”i begynnelsen”.
Men Jessica Stegrud är kritisk mot den listan.
– I nåt fall var det en som lajkat en fb-sida som tolvåring och som sedan, sju år senare, hängs ut som högerextrem. Det blir ju absurt.
Men kan du förstå att rasismen inte ser ut att vara helt utrensad ur SD?
– Det hittas då och då rötägg inom partiet, det är ju svårt att granska allt. Men jag har inte stött på nåt sånt, jag skulle inte sitta här om jag var omgiven av nazister. Innan jag tackade ja var jag på middag med partiledningen, det var min research för att se om det fanns något konstigt där. Men det fanns inte det.
En bild från tiden som europaparlamentariker i Strasbourg.
Hon har sina åsikter om invandringen, men för egen del är gotländskan fortsatt mest engagerad i energi- och företagarfrågor. Med detta har hon arbetat, inom ett av Sveriges största energibolag, men dessutom på EU-nivå.
Det blir också hennes fortsatta fokus, med den nya positionen inom riksdagens näringsutskott.
– Jag är jätteglad att jag får fortsätta jobba med energi, det är en ödesfråga just nu.
På Gotland talas det mycket om elpriser och elkris, vad säger du på det området?
– Nationellt har jag sett en sorglig nedmontering av energisystemet och en debatt som inte är kunskapsbaserad. Jag är till exempel skeptisk till stora vindkraftsparker på Gotland. Det är synd att förstöra så fin miljö för så liten nytta, anser Jessica Stegrud.