Att notera: Detta reportage är tillkommet innan vansinnesdådet i Vetlanda blev känt under onsdagen.
Det är lite för provinsiellt här ibland, lite väl mycket Gotland, jag är väl själv del av det, skriver mina artiklar om gotlänningars görande och varande efter snart 30 år på ön.
Men det skadar inte att höja blicken ibland. I dag görs det, med tåååta.
Om du tittar mot väster, ut över vattnet, ser du hur det skimrar, det småländska fastlandet! När jag kommer dit är jag hemma.
Det är bra här också, men där är det bättre.
Jag menar, det som finns finns i Småland: Skogar, Ikea, Gunnebostängsel, Skeppshultscyklar och Bosse bildoktorn, vad mer finns att önska?
Jasså ännu mer?
Okej då; Rumskullaeken, High Chaparral, Målilla motorstadion, Bergkvarabuss och Åbro-bärs (bäss!).
Nöjd? Ja, då så.
Jag växte upp i Vetlanda, Smålands hjärta, därifrån har jag mina referenser, mina barn- och ungdomsminnen. Där säger man ”sulle” istället för ”skulle”, ”kaav” istället för ”korv”,
Fredrik Willstrand är från Jönköping, sju mil bort, F-län, han var popstjärna i tonåren, kallades ”Shakin’ Fredrik” när han var som hetast.
Då var han på omslaget till Okey, fick säckvis med post från trånande brudar, bytte långt senare riktning, flyttade till Buttle, jobbar som klockare och har sina Linderöd-grisar.
Så jag lastade en tååta i skuffen (möjligen bakad med allt smör i Småland) , for till Västerhejde kyrka, bjöd på en bit massipan.
Många lägger denna dag smålandsfilter på sina Facebook-profiler.
Nåväl, åter till fikat med Shakin’:
– Den var fin, denna, sade han. Tårta tackar man ju inte nej till, sa han på grovt draget jönköpingsmål (finns att se och höra på helagotland.se).
Sötaste pojken i Småland var du en gång, om vi vänder på det, vilka är de sötaste flickorna i Småland?
– Det är väl Lena, då.
Ph?
– Ja, vi var ju med i samma Melodifestival -86 och efter det träffades vi lite då och då.
Hej då, Fredrik, nu vidare mot Visborg där vi stämt träff med en flicka från Småland (sussilull och sussilo), Eva Ahlin, politiskt aktiv i Centerpartiet.
Eller ska vi skriva det: Centepatiet, de där r:en försvinner (fösvinne) ofta i den småländska dialekten, vilken för all del skiftar mellan landskapsändarna.
– Men Annie pratar precis så, hon säger ”fössta tossdan i mass”, säger Eva, och syftar på partiledaren Annie Lööf.
Eva Ahlin kom till Gotland 1991, bor i Mästerby men är uppvuxen i ostkakeland: Frödinge.
Frödinge ligger mellan Vimmerby och Ankarsrum (hej, Tomas Boström, A-bo i förskingringen). Hon gick gymnasiet i Hultsfred, bodde intill festivalområdet men var bara en enda gång på festivalen.
– Jag fattade nog inte riktigt hur stort det där var, säger hon.
Men du, varför är vi smålänningar så fräna, så goa sköna?
– Ja, det är väl medfött!
Sugen på lite mer Småland? Vassego: Dregen, Thorleifs, Borohallen, Alice Bah Kuhnke, färjeläget i O-hamn, Dackestupet, Ohsbruk (hejhej kollega Sofie Regnander) och Barnarp.
Från Barnarp (Båånaap) utanför Jönköping, ner mot Forserum te, kommer Micke Frank och där, i Barnarp, är det få som vet vad någon heter på riktigt.
– Det är Skanken och Slicken och sånt, Johnny i köva för att han bodde i en köva (kurva), det behövs inte mer.
Micke har bott på ön i tio år, jobbar med mobiltelefoner, men har hjärtat kvar i Småland. Dialekten tog han dock med sig (helagotland.se, lyssna!)
Vi tog en tååtbit och avslutade med lite Smålandspingis, skickade ord mellan varandra: Redig, körka, tjabba, speta.
Man kan ta smålänningen ur Småland men aldrig Småland ur smålänningen.
Så sant som det är sagt.