I dag släpps en rapport från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, som visar att 22 av 32 provtagna igelkottar på ön var bärare av bakterien MRSA. Bakterien är motståndskraftig mot viss antibiotika och kan jämföras med den bakterie som orsakar sjukhussjukan.
Igelkottarna undersöktes sedan flera skickats till SVA för obduktion sommaren 2014.
– De kom in, piggade på sig, men så vände det, säger veterinär Lotta Persson på Gotlands igelkottsfond, som rehabiliterar sjuka och skadade djur.
Förra året gjordes därför en större studie, där igelkottar från Gotland, Västra Götaland, Skåne och Dalarna undersöktes.
– Innan studien 2015 hade man hittat fem fall i landet sedan 2003, säger länsveterinär Agneta Karlsson Norström.
Resistenta bakterier fanns på samtliga ställen – i förhållande till antalet inskickade djur är det flest på Gotland.
Hos människa med resistenta sårbakterier är MRSA mecA-gen den vanligaste, igelkottarnas bakterier är av en annan typ, MRSA mecC-gen.
– Det sticker så klart ut, men det är inte farligt, säger Agneta Karlsson Norström.
Hon menar att sannolikheten för att bli smittad av en igelkott är mycket liten. Igelkottarna är inte sjuka av sårbakterien utan bara bärare.
– Mellan 2011 och 2015 hittades 76 fall MRSA mecC-gen på människor i Sverige. Det ska jämföras med 3 800 fall av MRSA mecA bara under 2015, säger hon.
Vad som orsakat smittspridningen bland igelkottar hoppas Lotta Persson och Agneta Karlsson Norström ytterligare forskning kan klargöra.
– SVA kommer att fortsatt studera olika indikatordjur, för att se om det finns andra djur som bär på bakterien, säger Agneta Karlsson Norström.
Veterinärernas råd till allmänheten är att inte hantera vilda djur i onödan.
– Ska du ta hand om en sjuk igelkotte – använd handskar. Tvätta händerna noga och använd gärna lite handsprit. Jag är noggrann, jag vill inte bli smittad eller föra över bakterierna till mina hundar eller barnbarn, säger Lotta Persson.
Trots MRSA-bakterierna, menar hon, att människan är mycket farligare för igelkottarna än tvärtom. Snart föds årets ungar, trafik och slåtter kostar mångas liv.
Den som hittar en skadad igelkotte kan ringa Kottelinjen, där Lotta Persson är en av åtta frivilliga rehabiliterare.
– Vi tar emot cirka 100 igelkottar varje år. En del kommer ut igen, en del till himlen. Vi klarar tyvärr inte alla, säger hon.
Under de fem år som igelkottsfonden har funnits räknar hon med att närmare 400 igelkottar har fått vård och räddats till livet.