Med hjälp av statliga stimulansmedel ska bemanningen inom äldreomsorgen öka. Sammanlagt handlar det om 39 miljoner kronor som fördelas jämnt under en treårsperiod, med 13 miljoner kronor per år.
Under 2016 ska pengarna användas för att öka nattbemanningen på demensboenden med flera våningsplan, öka bemanningen på korttidsenheten Korpen samt öka rehabiliteringsresurser på särskilt boende.
En glad nyhet med andra ord, men socialnämndens ordförande Maria Björkman (S), hyser ändå viss oro för vad som händer sedan, när de tre åren har gått.
– Vad händer då med bemanningen, och måste vi sänka en kvalitet vi har vant oss vid då?
Ola Lindvall (C) ledamot i nämnden, vill ändå understryka att det kan finnas vinster i det här också.
– Kan det här bidra till att minska behov av sjukvård och annat så kan det på sikt även spara pengar, säger han.
Familjehemsorganisationen ska byggas ut och fler anställas. Det finns en samsyn i socialnämnden om att utöka den här verksamheten betydligt, främst genom att utöka personalstyrkan med åtta personer, till totat 22. Vilka slags tjänster det handlar om varierar, men bland annat behövs det fler administratörer. I dag sitter socialsekreterare med mycket av den biten och det är resursslöseri.
– Socialsekreterare ska till exempel inte sitta med administration. Det är bättre om de kan arbeta mer med utredningar, det hinner de inte riktigt med i dag, säger Maria Björkman.
Nämnden vill dock ha mer information från förvaltningen, för att kunna ta beslut.
– Vi vill ha lite mer på fötterna men målet är att kunna äska pengar om det här, säger Maria Björkman.
Begäran ställs då till regionstyrelsens budgetberedning och där äskar socialnämnden åtta miljoner kronor
Att sova med kameran på verkar ha fungerat bra, men nämnden ser inte att man kan satsa på det nu. Så kallad digital nattillsyn handlar om att brukare blir observerade via en uppsatt kamera i hemmet. Tanken är att det nattetid ska minska antalet fysiska hembesök och ändå ge säkerhet ifall någonting händer, som kan kräva en insats. Under förra vinterns pilotprojekt, med kamera hos fyra brukare, gjordes 734 digitala nattillsyner och i de flesta fall (93 procent) behövdes ingen åtgärd. Brukarna själva verkade gilla projektet, enligt vad Maria Björkman erfar.
– De var väldigt positiva vilket faktiskt var lite överraskande för man kan ju ha sina fördomar om att ha en övervakningskamera uppsatt hemma, säger hon.
Trots det här väljer alltså nämnden att hålla i pengarna.
– Det en ekonomisk satsning i tider då vi ska spara. Vi är beredda att satsa om vi kan se en kostnadsminskning i det, men det ser vi inte just nu, säger Maria Björkman.