När det sker en bilolycka på Gotland, där någon blir allvarligt skadad och får många olika typer av skador, kan vårdpersonal på Visby lasarett ringa Karolinska sjukhuset i Stockholm och be om hjälp.
– Lasarettet rapporterar till oss, och Gotlands planeringsenhet beställer ambulanshelikopter. Patienten stabiliseras i många fall på Visby lasarett, innan personen transporteras i helikopter och landar här ovanpå plan 12. Vi kör ner patienten några våningar och behandlar personen, säger Marika Ålander, Key Account Manager för utomlänsvård på Karolinska universitetssjukhuset.
Förutom de akuta fallen remitteras även patienter till exempelvis Karolinska. Det kan handla om cancerpatienter som behöver både operation, strålning och cytostatikabehandling.
– I ett sådant fall skickar läkaren på Gotland en remiss. Ofta har vi då, tillsammans med läkare på Gotland och läkare från Karolinska, en multidisciplinär konferens för att gå igenom fallet och enas om bästa behandlingen för den här patienten, säger Marika Ålander.
Karolinska, med dess två sjukhus, ett i Huddinge och ett i Solna, är de sjukhus som Region Gotland köper mest vård ifrån. Förra året landade notan för Region Gotland på 128 miljoner kronor bara från nämnda sjukhus. De vanligaste åkommorna som patienter från Gotland behandlas på Karolinska för är olika typer av hjärt- och kärlåkommor, följt av cancerdiagnoser.
Att ge ett snitt på hur länge utomlänspatienter generellt vårdas på Karolinska är svårt, eftersom det helt beror på vad patienten vårdas för.
– Men jag vet att Gotland är bra på att ta hem sina patienter. När vi har behandlat det akuta så är Visby lasarett och planeringsenheten duktiga på att ta hem patienten och se till att denne får komma till sin hemmiljö. Det är viktigt, patienter ska vara här när behovet finns men det är alltid bäst att låta patienten vara så nära sin hemmiljö som möjligt.
Ibland kan vård av en enskild patient kosta miljonbelopp. Mats-Ola Rödén (L), ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden på Gotland, har i tidigare intervjuer berättat att det kan räcka med något enstaka komplicerat ingrepp, för att notan för utomlänsvård ska öka rejält.
En av de mest avancerade behandlingarna som Karolinska utför är så kallad ECMO-vård, då blodet syresätts utanför kroppen genom en konstgjord lunga. Vid behandlingen får kroppen vila och organen en chans att återhämta sig, och kan behövas vid exempelvis blodförgiftning. Men det kostar.
– Då blir fakturan på några miljoner, men det ger också patienten chans att överleva. I de här fallen ringer man till oss när patienten inte har många timmar kvar, då flyger ett läkarteam över med utrustningen som väger flera hundra kilo och sätter in behandlingen på plats. Sedan transporteras patienten till oss, berättar Marika Ålander.
Under coronapandemin samarbetar Sveriges alla regioner när gäller exempelvis intensivvårdsplatser. Men även i vanliga fall, och sedan lång tid tillbaka, har Karolinska och Visby lasarett ett partnerskap.
– Vi har ett väl utvecklat, och bra samarbete. När det gäller till exempel hjärt- och kärl jobbar vi jättemycket ihop och använder varandra, det finns också verksamheter hos oss som åker till Gotland och hjälper till.
Under 2020 började ett nytt avtal gälla mellan Region Gotland och Stockholm. GA har tidigare rapporterat om att avtalet föregicks av långa förhandlingar, då Karolinska ville höja kostnaden. Till slut landade man i ett nytt avtal som båda parter blev nöjda med. I det ingår att delar av vården flyttas från Karolinska till andra sjukhus i Stockholm.
– Till stor del kommer vården fortsatt att ges på Karolinska om Gotland önskar det, eftersom vi har upparbetade rutiner. Men det finns vissa områden då Gotland kommer att vända sig till andra sjukhus. Ett exempel är att Danderyds sjukhus tar emot smärtpatienter. Men vi är fortfarande Gotlands universitetssjukhus, säger Marika Ålander.
Vad betyder utomlänspatienterna, från exempelvis Gotland, för Karolinska?
– Utomlänsvården är viktig för Karolinska, men den är också viktig för Sverige. Karolinska är byggt för att vara hela Sveriges sjukhus, och bygger vi sjukhus som gör de mest avancerade ingreppen innebär det kostnader och kräver investeringar. Så det är klart att utomlänsvården betyder en hel del.