Under sommaren har det kommit in 37 klagomål om nedskräpning till Region Gotland. Det är betydligt fler än under samma period förra året, då det gjordes tio anmälningar. Hittills i år har 110 klagomål gjorts. Förra året var det totalt 121 fall av nedskräpning.
– Vi har anmälningar från Fårö ner till Sudret, men det är tätare med nedskräpningar närmare stan. Vid området kring Follingbo kalkbrott och grusvägar som går ut i skogen är det populärt att köra ut och dumpa skräp. Så är det tyvärr, säger Åke Edvinsson, miljöskyddsinspektör på Region Gotland.
En snabb koll i regionens fotodokumentation visar att det är allt möjligt som dumpas i den gotländska naturen.
– Det är mycket hushållsavfall, sopsäckar med diverse. Men jag hittar även möbler, stora soffor, som körts ut i skogen. Man kan ofta se att det är folk som haft fest och slängt säckar med pizzakartonger och ölflaskor, säger Åke Edvinsson.
I juli rapporterades det om flera fall av större sopdumpningar. Bland annat på Sudret där något som liknande ett helt flyttlass hade dumpats på tre olika ställen. Redan när polisanmälan gjordes fanns det en namngiven misstänkt, men ingen har bötfällts eller åtalats än.
– Det är en pågående förundersökning och jag kan inte säga något mer om det, svarar Mats Holst, utredningschef vid polisen på Gotland.
2011 infördes den lag som gör att personer kan bötfällas för just nedskräpning. 2012 skrevs 289 böter ut, enligt siffror som stiftelsen "Håll Sverige rent" fått från Rikspolisstyrelsen. Sedan dess har antalet skräpböter minskat drastiskt i landet. Förra året var det endast 89 böter.
– Boten lever en sinande tillvaro, säger Joakim Brodahl, verksamhetschef på "Håll Sverige rent", och fortsätter:
– I den bästa av världar kan man tolka det som att nedskräpningarna minskar, men det är snarare tvärtom, säger han.
Både kommuner och markägare vittnar om att problemet ökar, enligt Joakim Brodahl.
Trots att ganska få tycks bötfällas uppmanar Åke Edvinsson folk att fortsätta rapportera nedskräpningarna till regionen, gärna med foto.
– Vi vill få in så mycket som möjligt för att ha koll på hur mycket det är. Det är också för att få lite tryck på politikerna, så att vi kan få pengar till att arbeta lite mer förebyggande, säger han och tillägger att det i dagsläget bara finns resurser till själva städningen.
Både han och Joakim Brodahl är inne på samma linje när det gäller åtgärder för att stoppa problemet.
– Man ska gå ut i skolor och jobba med ungdomar, säger Åke Edvinsson.
Att regionen ska placera fler soptunnor på fler platser tror han inte kommer att hjälpa nämnvärt.
– Vi tar till viss del betalt på återvinningen, men det är max 100 kronor, så jag tror att det här handlar om ren lathet. Jag tror att det skulle hamna i skogen ändå, säger han.