I svenska vatten kan odlad regnbåge väga upp till 15 kilo, men vanligtvis väger fisken i vilt tillstånd under ett kilo och blir mellan 50 och 80 centimeter lång.
På 1980-talet var kräftodling i ropet och det var något som Jesper Magnusson och bröderna Peter och Göran Nyberg nappade på. Så för 35 år sedan gick de ihop och köpte mark i Stenkumla. Det började i liten skala men med åren har flera dammar anlagts och i dag mäter marken omkring 10 hektar med två stora dammar och flera små, samt två bassänger för fiskodling.
– Det är väldigt fint här, framförallt på sommaren. Sen har man fått kompisar, så det är ju kanon. Kräftorna ser man ju aldrig, men fiskarna kan jag prata med, säger Peter Nyberg och tittar ner på regnbågsfiskarna som festar loss på fodret som består av skarpsill och rapsolja.
I dammen finns ett 20-tal fiskar, medan omkring 1 000 fiskar lever i bassängerna. De har även haft en kasse i dammen, men den tog de upp innan isen kom.
Fiskarnas huvudsakliga syfte är att stötta kräftornas tillväxt, genom att deras foder blir till avföring som sedan blir näring i dammarna.
Regnbågen, som är medlem i laxfiskfamiljen, planterades in i Sverige i slutet av 1800-talet. Än i dag är all regnbågslax i svenska vatten odlad, eftersom den inte förökar sig i vilt tillstånd.
– Det är en tålig fisk som växer hyfsat bra, säger Jesper Magnusson.
Några år efter starten valde trion att pausa projektet med fiskodling – då tiden inte räckte till. Men 2019 plockade de upp den igen med odling i två bassänger. "Vi behövde mer näring till dammarna, kräftorna åt upp allt där", konstaterar Jesper Magnusson.
Varje morgon åker han, som bor i Vall, hit för att utfodra fiskarna. I dag är Jesper halvpensionär, som han uttrycker det, men har ett förflutet som banchef på Kronholmen och säljare av utrustning till golfbanor, med bevattning och allt vad det innebär.
– Vatten är den röda tråden i mitt liv.
I Regnbågen HB, som företaget heter, finns omkring 1 000 fiskar av arten regnbåge. I de två bassängerna sorteras fiskarna efter storlek, eftersom de större knuffar undan de små när det vankas mat. "Man får bättre tillväxt om man storleksorterar", konstaterar Jesper Magnusson.
Vattnet i bassängerna cirkulerar genom dammarna, vilket gör att inget vatten släpps ut.
– Så vi skräpar inte ner något i naturen. Fiskodlingar kan ju annars bli anklagade för miljöförstöring men här går näringsöverskottet tillbaka till dammarna och där tar antingen kräftorna hand om det, eller så pumpas det ut på åkrarna.
Etiskt då, hur är det med fiskodling?
– Det fungerar bra så som vi har det, med fiskar som inte lever så tätt och med bra syresättning, säger Peter.
Fiskarna visar sig vara blyga när tidningen kommer på besök, konstaterar Peter Nyberg och Jesper Magnusson.
En fördel med att ha fiskarna i bassänger är att det går att reglera temperaturen där, till skillnad från i dammarna. Under den heta sommaren 2018 blev det så pass varmt i dammen att en del av beståndet dog.
– Skulle det komma en värmeknäpp igen blir det inte bra. Då är det bättre att ha dem uppe i bassängerna där vi har ett kylaggregat, säger Peter.
När projektet fortfarande var i sin linda på 1990-talet sålde de fiskekort, alltså att personer fick komma dit och fiska. Men det blev för mycket med öppettider och annat stök, plus att de insåg att det inte fungerade så bra att ha fiskarna fria. ”Annars var det roligt, ändå. Det var folk och liv här och vi hade kiosk”, berättar Peter Nyberg, till vänster. Jesper Magnusson till höger.
Efter att fisken slaktats skickas det mesta till ett rökeri, men den säljs även i filéer. Bäst går försäljningen till jul, påsk och under sommaren.
– De som har nappat har tyckt att det är en jävla fin fisk, säger Peter.
Blir man rik på det här?
– Haha, nej. Man kan nog bli det men då måste man skala upp. Vi är inte rätt personer för det, säger Jesper.
De har även haft en kasse i dammen men den tog de upp innan isen kom. Nu ligger den på bryggan.
Försäljningen har varit svårare än väntat. Med de höga elpriserna uppå det blir ekvationen inte helt lätt.
– Det är svårt att konkurrera mot den norska laxen, konstaterar Jesper.
Men även den norska laxen blir dyrare, eftersom många odlingar flyttats upp på land på grund av bland annat problem med fisklus.
– Fortsätter det gå trögt, ja då kanske vi avvecklar. Vi får se, säger Peter.
En nyfångad fin regnbågslax. Bilden är tagen vid ett annat tillfälle.
Men fram tills dess kommer de att kämpa på med sina färggranna kompisar.
– Det är så roligt att jobba med den här fisken, den är så himla fin, säger Jesper.