Magnus Bolin är född i Visby, men spenderade stora delar av uppväxten i Stenkyrka.
Det drar ihop sig till kalas. En krog i Lummelunda har abonnerats för en kväll, det blir först grottvisning och sedan drinkar, käk och livemusik.
Gotlandsäggs personal med respektive, både på Gotland och i Småland, plus många leverantörer och gamla styrelsemedlemmar – det blir ett gäng, helt enkelt.
– Många av dem som har varit viktiga genom årens lopp kommer att vara där.
Är det primärt din avskedsfest?
– Nej, för fasen, så ser jag det inte. Vi ska fira vårt 30-årsjubileum. Vi behöver en fest också, efter två års pandemiskit. Men vi passar även på att presentera nya vd:n, svarar Magnus Bolin.
Fyra miljarder ägg har passerat revy, enligt en ”grov uppskattning” från grundaren själv. Men det skulle inte bli ett enda, inte från början.
När Magnus Bolin kom tillbaka till ön i början av 90-talet, efter studier i Skåne, ville han börja med slaktkycklingar.
– Jag försökte få ett kontrakt med bolaget Gutekyckling, men det blev aldrig något avtal. Någon sa att jag skulle satsa på värphöns i stället och på den vägen är det.
2 500 fjäderfän sattes in i juli 1992, i ett av stallen på den Stenkyrkagård som Magnus Bolin hade köpt tillsammans med sina föräldrar. Den första tiden präglades av problem med både teknik och djur. Att sälja var inte heller helt enkelt.
– Tre handlare på Gotland var schyssta och tog emot oss, men jag behövde Stockholm också. Där sa en handlare att ”du får skaffa dig ett dialektfilter”, då gick jag ut i min Saab och grät. Men till slut hittade jag kanaler även där.
Magnus Bolin i ”ankomsthallen” i Stenkyrkapackeriet. ”Den smala änden ska vara neråt”, säger han och vänder några ägg.
1993 kom en ny lag om kvalitetskontroll med ”genomlysning” av äggen, då lade många av – men Gotlandsägg valde att köpa in de maskiner som krävdes, vilket gav marknadsandelar. 1996 byggde man ut, skaffade externa producenter och började sälja mer på fastlandet.
– 2003 var också en milstolpe, när vi etablerar oss i Småland. Några år senare brinner det packeriet ner, men då bygger vi ett nytt och kör på i full fart.
2009 har man tolv procent av den svenska marknaden. Tillväxten fortsätter, nya avtal signeras. Omkring 2016 slutar Gotlandsägg ha egna höns, då allt fler externa leverantörer anslutit genom åren.
Gotlandsägg finns här, i Stenkyrka, men även i Tingstäde och småländska Ruda.
Hösten 2017 var Magnus Bolin på en leverantörsträff med Ica. Ett samtalsämne där gällde de ägg som inte kan säljas.
– Vi landar i beslutet att dra igång en pannkaksfabrik.
Redan ett år senare är produktionen i Tingstäde igång.
– Ibland har det gått i ett tempo som inte är hälsosamt för någon. Men det har varit lite av vårt signum, att när vi väl har bestämt oss så kör vi.
– Alla idiotförklarade oss, andra såna här fabriker i Sverige höll på att lägga ner. Samtidigt var det bra tajming visade det sig, det var precis i skiftet när allt fler började fråga efter svenska varor.
I packeriet genomför Sebastian Pollak kvalitetskontroll medelst genomlysning.
Vilka är då detta "vi" som Magnus Bolin talar om? De första åren var han ganska ensam, även om systern hjälpte till med bokföringen.
– Men snart blev vi ett litet gäng, som varit med länge nu. I mitten på 90-talet fick vi in en professionell styrelse. Och nu tar vi alltså in en extern vd, de hade jag aldrig kunnat släppa in för tjugo, eller ens tio, år sedan.
Magnus Dahlblom, senast från Arla, har redan presenterats som ny verkställande direktör. Magnus Bolin går in som arbetande styrelseordförande i stället, men först nästa år.
– Jag går inte igång på den dagliga driften längre, då är det bättre att någon annan sköter den.
Magnus Bolin i den fabrik som kan göra över 10 000 pannkakor i timmen. Arkivbild från 2018.
Vad tänker du när du ser på ditt livsverk?
– Många frågar om jag är stolt, men jag tänker inte så. Jag är dålig på att fira, jag är hela tiden på väg in i nästa projekt. Som en av de där fotbollstränarna som alltid tittar framåt mot nästa match.
Hur känns det att sluta?
– Otroligt bra! Det vanliga har jag gjort så många gånger, nu får jag fokusera på investeringar och projekt.
Hur ser du på branschen i stort?
– Animalieproduktionen i Sverige har haft en tendens att explodera i storlek de senaste tio, femton åren. Men det finns inget självändamål i att bli vansinnigt stor, då ökar den biologiska risken. Får du in en bakterie i vattnet kan det slå ut allting.
Magnus Bolin tror att de svenska gårdarna har ”peakat” när det gäller storskalighet.
Det finns också dem som har reagerat på storskaligheten – och industrin överhuvudtaget – av djurrättsliga skäl. Men Magnus Bolin har aldrig haft problem med aktivister, säger han.
– Nej, inte mycket. Jag tror det beror på att jag alltid vågar ta diskussionen. Jag står för hur vi producerar och vi har alltid varit transparenta och visat upp vad vi gör.