– Googlar man på kornjordloppan tror man att den inte kan göra någon skada, säger lantbrukaren Thomas Hellenberg i Stenkyrka.
Samtidigt har både hans och kollegan Thomas Olofssons grödor blivit angripna av loppan under sommaren. De pekar ner på Thomas Olofssons glesa åker i Stenkyrka, där de står. Den kommer nu bara ge en fjärdedel av en full skörd, uppskattar de.
Gotländska jordbruk har i år varit värst drabbade av just kornjordloppan i hela Sverige enligt Jordbruksverket, skriver tidningen ATL. Men problemet är att få lantbrukare på ön känner till att loppan finns, menar Thomas Hellenberg.
– Många vet inte ens att de haft den, de tror att skördarna blir små på grund av torkan. Och torkan skyller också Jordbruksverket på. Men så här glest blir det inte bara för att det är torrt, säger han.
Kornjordloppan har varit känd sedan mycket länge och den angriper just vårkorn och vårvete. Vuxna insekter gnager strimlor i bladen och dess ägg blockerar tillväxt av sidoskott. Men sällan förstör den skördar på det sätt som den gjort nu – fullvuxna plantor klarar sig ofta från skadorna som orsakas. Därför har loppan blivit lite av en doldis.
Det är de små plantorna som inte klarar sig bra mot angrepp. Är det torrt klimat under växtfasen blir de berörda grödorna extra sårbara.
Och torrt var det på Gotland i juni.
Thomas Hellengren kände till kornjordloppan sedan innan och använde bekämpningsmedlet som rekommenderades tre gånger, utan resultat. Att hitta rätt tidpunkt för att använda det är svårt – för tidigt så får det ingen effekt och för sent blir insatsen förgäves.
– Det gick så fort när loppan väl kom, efter en vecka fanns det inget att göra, berättar han.
Han odlar bland annat vårkorn till sitt nötkreatur.
Thomas Olofsson kände inte till loppan sedan innan. Han är självförsörjande på vårkorn som spannmål till sina grisar, men måste nu köpa in det han förlorat för höga spannmålspriser.
– Det är klart att det blir tufft ekonomiskt, säger han.
Lopporna som hittats ska nu artbestämmas av Jordbruksverket. Genom detta kan man förhoppningsvis bättre bestämma när de "svärmar", alltså går till angrepp. Tillsammans med Lantmännen, Hushållningssällskapet och lantbruksföretaget Gullviks hoppas man kunna göra en prognosmodell inför nästa säsong.
Det är en välkommen insats, tycker Thomas Hellengren och Thomas Olofsson. Nu skördar de snart det vissna vårkornet, och blickar fram emot hösten.
– Livet går vidare och det är bara att ta nya tag nästa år, instämmer de båda.