De två mästarna har precis rullat ut från parkeringen när vi anländer till Ringvides möblesnickeri i Stenkyrka.
– Nu kommer jag att få massa mer plats i hjärnan, säger en lättad Martijn Jansen.
Mästarna i fråga kom för att granska hans gesällprov i möbelsnickeri, en chiffonjé med grönrandigt fanér, skapad efter eget huvud och omsorgsfullt snickrad med egen hand.
– Om jag var nervös? Ja. Jag fick lämna rummet medan bedömningen pågick. Så vet man att de är där inne och granskar en möbel som jag arbetat med hur länge som helst in i minsta detalj, säger Martijn Jansen.
Ja, det gick alltså vägen. Brevet får han vid den traditionsenliga ceremonin i november, men redan nu står det klart att han höll måttet, och snart uppbär titeln gesäll inom möbelsnickeri.
Detta var inte vad Martijn Jansen såg framför sig under uppväxten i Nederländerna. Han kom till Sverige för 15 år sedan för att studera energiteknik vid KTH och jobbade även en tid som ingenjör.
– Efter ett tag tröttnade jag på det, längtade efter att göra något annat, mer handfast och kreativt. Jag hade börjat snickra lite hemma, som hobby. Sedan växte det bara. Efter ett tag var jag tvungen att bestämma mig: Det här är kul, men är det tillräckligt kul för att det är något man ska kunna jobba med?
För fem år sedan flyttade Martijn Jansen till Gotland, och kort därpå började han som lärling vid Ringvide. Två år senare var han anställd.
Det var tillräckligt kul med andra ord?
– Jo. Det var en omställning, inte minst för kroppen, att sadla om från ett kontorsjobb, och i början var jag lite orolig för att jag skulle tröttna efter ett tag. Men trä är ett härligt material att jobba med. Oavsett om man tillverkar samma sak om och om igen blir upplevelsen lite annorlunda varje gång. Det är ett levande material, och ibland blir det inte som man tänkt sig.
Kan det också vara en källa till frustration?
– Visst, men den där utmaningen är också tjusningen.
Första snickeriprojektet hemma på kammaren blev en bärbar högtalare. Elektronikintresset finns alltså kvar, men Martijn Jansen saknar inte ingenjörstillvaron.
– Där blir man en liten del i en stor kedja. Här får man arbeta med något från ax till limpa, vilket är en oerhört skön känsla. Särskilt när man fått vara med på idéstadiet redan.
Martijn Jansen snickrar huvudsakligen efter Ringvidedesignern Lukas Dahlén ritningar. För att det bli godkänd gesäll inom gebitet krävs dock att man förfärdigar en avancerad möbel som man ritat själv.
– Det fick bli en chiffonjé, för det är vad jag skulle vilja ha själv hemma. Ett slags kontorsmöbel som man kan ha datorn i och använda när man arbetar. Det är väl lite så man får tänka, att man ska vilja ha det själv.
Inuti finns bland annat en utfällbar skrivbordsskiva, skåp för förvaring, samt magneter som kan användas för att fästa papper på väggen.
– Den här versionen är lite för komplicerad för att möbeln ska kunna tillverkas och säljas i större skala. Men förhoppningen är att den ska fungera som en prototyp för en kommersiell produkt med samma utseende.
Vad innebär det att bli gesäll? Inte så mycket, rent praktiskt, säger Martijn Jansen.
– De flesta företag bryr sig inte om man är det eller inte, och jag har ju redan min anställning här. Men symboliskt tycker jag att det känns fint. Det är en bekräftelse på att man uppnått en viss nivå i sitt hantverk.