Mymlan Isenborg växte upp i Sollentuna, men har tillbringat mycket tid på Gotland om somrarna. Ibland på tältsemester med familjen, andra gånger med att "hångla med knektar i vallgravarna" under medeltidsveckan.
På en tvärgata till Kungsgatan, ett stenkast från Stureplan, ligger Surfers Stockholmsrestaurang. För vana Surfersbesökare i Visby är det lätt att känna igen sig på systerverksamheten i storstan. Inredningen går i mörkt trä och belysningen är behagligt dunkel.
Det är lunchtid och än är det några timmar kvar till restaurangen öppnar. Delägare Mymlan Isenborg slår sig ner vid den tomma bardisken.
– Här sitter vi och jobbar på dagarna innan gästerna kommer, förklarar hon och häller upp kaffe ur en liten kanna.
Vägen hit – till hjärtat av Stockholm – har varit både lång och krokig. Hur kunde egentligen en liten surfbar i Visby bli till en kinesisk restaurang på en av Stockholms finare adresser? Mymlan Isenborg tar det från början.
Historien inleds år 2005 då Mymlans pappa köpte lokalen på Södra kyrkogatan i Visby tillsammans med några kompanjoner. Idén var att tillhandahålla Visbys egen surfbar, öppet året runt.
– Därav namnet Surfers. Det skulle vara en bar med Mojitos, Aloha och sommar hela året. Problemet var att de inte riktigt hade tänkt på vad det innebar med en året runt-verksamhet.
Redan efter nio månader insåg Surfersägarna att de inte hade tid att bedriva verksamheten. 23-åriga Mymlan Isenborg tog på sig att ta hand om restaurangen tills man hittade en köpare. Hennes krav var dock att inriktningen på köket skulle ändras. Klassisk surfbars-meny blev till kinesiskt gourmetkäk och Mymlan flyttade in i omklädningsrummet på Surfers tillsammans med två kollegor.
– Men när vi skulle öppna möttes vi av protestlistor, jag tror det var 200 namnunderskrifter. Det var inte populärt att unga stockholmare skulle ta över.
I nästan 20 år har Mymlan Isenborg arbetat på Surfers. Här utanför restaurangen på Norrlandsgatan i Stockholm.
Trots initialt motstånd gick det bra. Menyn inspirerades av Mymlans tidigare arbetsplats, Erik Videgårds krog "Halv trappa plus gård", där hon "fallit pladask" för matkulturen i den kinesiska provinsen Sichuan.
– Han var en av de första att paketera kinesisk mat på det sättet i Stockholm. Det här var ju 25 år sedan när sushi typ var nytt, så det blev en väldigt stor grej.
Utöver en ny meny började Surfers även driva klubb onsdag till lördag.
– Jag kommer ihåg att vi avslutade första kvällen med Orups "Stockholm har blivit kallt". Det gick verkligen hem hos gotlänningarna, säger Mymlan och skrattar vid minnet.
Surfers i Stockholm har större förändringspotential än "moderskeppet" i Visby, menar Mymlan Isenborg.
Vid det här laget hade restaurangen stängt mellan januari och april. Varje år sa Mymlan och hennes kollegor "vi gör det här fram till jul". Men när april kom hade fortfarande ingen köpt restaurangen.
Även om affärerna rullade på tärde det på relationerna att jobba dygnet runt och bo tillsammans i ett omklädningsrum.
– Varje nyår sa vi att vi inte skulle ses något mer, sen kom våren och så var det dags igen.
Lokalen låg hela tiden ute för försäljning, men i praktiken var det fortfarande Mymlans pappa som stod som ägare. På fyra år lyckades de inte hitta någon köpare. Till slut slog 28-åriga Mymlan Isenborg till och från och med 2010 stod hon och kompanjonen Jonathan Bergström, som fortfarande bor kvar på Gotland, som ägare.
Det nya ägarparet funderade på att byta namn på restaurangen. Samtidigt kändes det konstigt eftersom gästerna inte skulle känna av ägarbytet i övrigt.
"Surfers" fick vara kvar och när de senare expanderade till Stockholm följde namnet med även dit.
– Nu är det ju som andra säger: Ett väletablerat varumärke. Även om vi själva har väldigt svårt att se det så.
Varför det?
– För oss är det snarare en livsresa, en kärlekssaga eller ett första barn. Det gör alltid lite ont när någon kallar Surfers för ett varumärke.
Julius Tammilehto från Visby är köksmästare på Surfers i Stockholm.
Mymlan tar en klunk kaffe och hälsar glatt på ett gäng ur personalen som anländer för kvällens pass. Trots att det är några timmar kvar tills restaurangen öppnar är det fullt sjå i köket. Bland dem finns en hel del gotlänningar. Många som jobbar här har följt med från restaurangen i Visby.
År 2014 hade den då 32-åriga Mymlan drivit restaurang på Gotland i tio år och kände sig redo för nya utmaningar.
– Redan då var Surfers väldigt cementerat, det kändes inte som att vi kunde ändra för mycket utan att rucka på vår identitet. Samtidigt hade jag mer kreativitet i mig.
Många av hennes kollegor hade liknande känslor. När lokalen på Regeringsgatan i Stockholm stod redo – där den ökända nattklubben 88:an tidigare inrymdes – åkte ett helt team från Surfers Visby upp för att driva den nyöppnade restaurangen.
Trots att den nya adressen inte direkt var en plats där folk har vägarna förbi, lyckades de locka gäster. Mestadels sommargotlänningar som kunde återuppleva semesterminnen genom att äta på Surfers året runt.
– Vi fick ett extremt fint välkomnande och körde oss själva rakt in i kaklet, säger Mymlan och berättar om den stressiga tid som följde.
Surfers i Stockhom har hunnit bli tio år. Idag är restaurangen belägen på Norrlandsgatan, nära Stureplan.
Restaurangen saknade bokningssystem – inga bokningar togs emot genom mejl utan skrevs ner manuellt i en bok – och telefonen ringde 24 timmar om dygnet.
– Det var som att ha Almedalsveckan varje dag och vi var inte beredda på det. Vi fattade inte att det skulle bli så stort tryck. Samtidigt är det en lyx att kunna öppna på en ny plats och känna att man redan har stammisar. Det är få förunnat.
Det blev en tuff period för Mymlan och hennes kollegor, med en svårjobbad lokal som ofta var i behov av underhåll. 2020 var det dags för nästa flytt, till Norrlandsgatan 24, men när de var redo att slå upp portarna var spridningen av covid-19 ett faktum.
– Det var verkligen speciellt att öppna en ny restaurang med 140 sittplatser mitt under brinnande pandemi.
Det som följde blev en rörig tid. Som för många krogar ledde världsläget till svajig ekonomi och osäkra anställningar.
Barchef Pontus Björklund och kreativ utvecklare Christoffer Bolin är båda från Visby.
I köket förbereds kvällens mat för fullt.
I dag har branschen stabiliserats och på Surfers i Stockholm är restaurangen ofta full med folk. För två och ett halvt år sedan fick Mymlan sitt första barn. Som ensamstående småbarnsförälder har det varit svårt att ta sig till Gotland – och längtan till ön har växt med tiden. Men i somras fick hon äntligen till ett besök med sonen Santi.
– Det var så kul att se honom i den miljön. Det finns vissa saker på ön som jag vill ge honom; som att det alltid finns tid att stanna för att hälsa och en gemenskap människor emellan. Även om Gotland är mindre blir det större för att människor inte är inlåsta i sin egen fyrkant.
För Mymlan Isenborg är framtiden oviss, men hon tror inte att restaurangen på Norrlandsgatan är slutdestinationen – vare sig för henne eller för Surfers.
– Med det konstiga namnet Surfers finns det inte så många begränsningar. Vi verkar kunna göra lite vad som helst, man måste bara våga. Vad det blir får vi se, men jag har fler restauranger i mig.
I framtiden vill Mymlan Isenborg fortsätta utveckla Surfers, i vilken riktning har hon inte bestämt sig för.
Under sina snart 20 år i restaurangbranschen tycker Mymlan Isenborg att det blivit en lägre tröskel till att gå ut och äta på restaurang.