Andelen av EU-budgeten som kommer jordbruket till del har minskat över tid, från hela 71 procent i början av 80-talet till dagens omkring 38 procent. Denna utveckling lär fortsätta, enligt de senaste budgetförslagen, vilket påverkar enskilda bönder över hela Europa och då även på Gotland. Brexit kan också påskynda nedskärningen.
– Storbrittanien tillför mycket till jordbruksbudgeten, så den lär skäras ner mycket framöver, tror LRF Gotlands ordförande Anna Törnfelt.
Det är den ena sidan av jordbruksmyntet. Den andra handlar om själva marknaden.
– Det är svårt att sia i vad som händer, men generellt påverkas livsmedelssektorn redan av den osäkerhet som råder. Vi har omfattande handel med Storbrittanien, åt båda håll, främst av animalier. Om de lämnar utan ett avtal kan det bli kaosartat, åtminstone till en början, säger Christina Furustam, ansvarig för handel och internationella frågor på LRF.
Kaoset skulle främst bestå under framförhandlingen av nya handelsavtal efter en hård Brexit. Men även efter det får livsmedelsbranschen räkna med tullar och mer byråkrati kring brittiska affärer.
Det kan i sin tur leda till att mer varor ”blir kvar” på EU-marknaden. Effekten kan bli liknande den som efter Rysslands hastiga importstopp 2014, då bland annat mjölkpriset drabbades hårt.
Mejerijätten Arla tillhör dem som uttryckt oro inför Brexit.
– Storbrittanien är en stor importör av livsmedel och stänger de gränserna blir det problem.
– Det drabbar alla bönder i Europa, inte bara vår koncern, säger Arlas presschef Erik Bratthall.