Just nu är det torrt i diket som är Mjölhatte träsks utlopp. Andra delar på året rinner här sötvatten rakt ut i havet, vatten som projektet Testbädd Storsudret vill utnyttja bättre.
Testbädd Storsudret är det internationellt uppmärksammade projektet på Storsudret som går ut på att hitta sätt att ta tillvara det vatten som trots allt finns i ett annars mycket torrt område. Kan man lyckas här kan man kanske lyckas i andra arida områden i världen, har det ofta hetat från projektet. I den meningen är försök på södra Gotland "perfekt", enligt Staffan Filipsson på IVL svenska miljöinstitutet, en av deltagarna i projektet.
En viktig pusselbit i försöken är Mjölhatte träsk, sjön vid Valar. Där avser projektet, med Region Gotland som sökande, att begära tillstånd att dämma, men till en nivå som ligger en decimeter under det högst uppmätta naturliga vattenståndet. IVL och regionen hade hoppats på ett enkelt förfarande, då man menar att värdet av projektet är stort, samtidigt som riskerna är små.
Exempelvis Burgsviken utveckling AB och andra lokala instanser har bejakat planerna. Men en privat fastighetsägare – av tre – med mark vid Mjölhatte träsk har haft invändningar och därför krävs nu en ansökan till mark- och miljödomstolen om tillstånd för vattenverksamheten.
Staffan Filipsson, IVL, är besviken på att vattenprojektet försenas efter nya krav på inventeringar.
Samråd har genomförts, där protokoll och andra handlingar kan läsas på Region Gotlands hemsida. 7 juli fattade Länsstyrelsen Gotland beslut i frågan, ett beslut som har gjort Staffan Filipsson mycket besviken:
– Visserligen sägs att man inte anser att projektet medför "betydande miljöpåverkan". Men samtidigt kommer man – 11 juli – med krav på en ny naturvärdesinventering – som ska utföras under juli månad! Det är förstås inte möjligt att göra en artinventering med så kort varsel. Och då har man haft tillgång till inventeringen i samrådsunderlaget sedan december. Nu försenas allt minst ett år, säger Staffan Filipsson.
I ett mejl ställt till företrädare för regionen och med kopia till medarbetare på länsstyrelsen skriver han:
"För mig är det obegripligt att en dammlucka placerad i ett litet dike för att demonstrera hur enkelt och effektivt en vattenförekomst kan regleras en decimeter under dess högsta nivån kan kräva så omfattande underlag för ett, i mina ögon, så relativt okomplicerat och riskfritt ärende."
– Sedan 2018 finns 157 anmälningar om vattenverksamhet på Gotland. Bara 5 har gått vidare till mark och miljödomstol, kommenterar Staffan Filipsson.
Han menar i mejlet, med udden riktad mot länsstyrelsebeslutet:
"Om vi ska klara den snabba omställningen mot ett samhälle som minskar klimatavtrycket och samtidigt klara av att mildra de värsta följderna av klimatförändringarna så krävs både god samverkan och god beslutsförmåga".
Jan Larsson, miljöföreningen Forum Östersjön: "Det är svårt att hålla engagemanget uppe i projekt när det drar ut på tiden".
Jan Larsson, Forum Östersjön, också engagerad i projektet, instämmer i kritiken:
– Det är svårt att upprätthålla engagemanget i ett projekt när det drar ut mycket på tiden, säger han.
Länsstyrelsebeslutet är i stora stycken positivt till projektet, där "sparat" vatten är tänkt att användas för bevattning vid ett närbeläget jordbruk och sedan, filtrerat, återföras till träsket.
"Projektets påverkan på miljön bedöms bli övervägande positiv genom att sjöns maximala vattenstånd kan bibehållas under längre tid", sägs bland annat. Men beslutet landar också i krav på en "Liten miljökonsekvensbeskrivning", med nya inventeringar. Det är alltså vad som gäller nu, även om Region Gotland under samrådet hävdat att de inventeringar av växter, groddjur, fisk och fågel som finns var tillfyllest.
Testbädd Storsudret vill visa möjligheter att klara vattenförsörjning i torra områden.
Markägarna som invänt säger sig inte se någon nytta med projektet. De uttrycker oro för att mätutrustning och annat ska bli kvarlämnat när projektet slutförts och de underkänner inventeringarna som gjorts.
– En del av inventeringarna är bara antaganden, säger en av dem, och fortsätter:
– Vi är också kritiska till brist på information.
Under samrådet har markägare också kritiserat att ett enskilt jordbruksföretag skulle få förmån genom projektet.
Staffan Filipsson på IVL, för närvarande ledig, säger att projektet nu får ta ställning till länsstyrelsens krav.
Skadade kablar vid mätstationen som finns vid diket som leder vatten från Mjölhatte träsk.
Till missmodet bidrar också att mätutrustning vid ett så kallat överfall vid utloppet skadats. Markägarna uppger att det orsakats av kvigor som finns i området. Skador upptäcktes redan i höstas. Staffan Filipsson hoppades då att det berodde på djur. Men de trasiga ledningarna som Region Gotland fotograferade nu i juni menar han är resultatet av medveten skadegörelse.