Terje Larsson vid Augstensgård i Vamlingbo. På gården finns cirka 340 djur. Terje har redan stallat in ett par djurgrupper på grund av torkan.
Regnet faller ojämnt över Gotland och läget kan, om än inte rakt av, börja liknas vid krisåret 2018. Över Storsudret har det knappt kommit en droppe den senaste tiden och flera bönder har nu behövt börja stödutfodra sina djur, vilket i sin tur tär på vinterförrådet.
Terje Larsson, mjölk- och köttproducent vid gården Augstens i Vamlingbo, berättar att han har stallat in två grupper med högdräktiga kvigor sedan förra veckan på grund av bristen på bete.
– Om det fortsätter så här kan vi behöva ta in fler djur och börja stödutfodra, säger han när han visar runt i de gulbrända hagarna närmast gården.
Terje beskriver första skörden som god tack vare det svala vädret i maj och delar av juni. Veckan efter midsommar bestämde han sig för att ta en andra skörd eftersom torkan hade börjat bli kännbar. På de ställen där det var möjligt tog han nyligen en tredje skörd som hö. De 80 hektaren gav då endast 120 balar.
– Det är inte bara vallen som drabbas. Vi var många som började odla majs efter 2018. Nu ser jag mycket majs som har torkskador och har dött på rot. De kommer att dö även om det skulle komma regn nu, säger han.
Tack och lov har spannmålsskörden givit en hyfsat normal skörd och den halm som blir kommer han att kunna blanda ut med grovfodret så att man kan spara på vinterns ensilage.
Torrt, torrt, torrt. Här finns inte något för djuren att beta längre.
Torkan har även fått andra konsekvenser, som att betesstödet för marker med särskilda värden har underkänts på flera hektar av Terjes marker.
– Det påverkar ekonomin så klart. Jag har skött marken som jag alltid gjort och det har alltid gått djur och betat här, men nu har flera delar blivit underkända på grund av torkan och kaniner som grävt sönder markerna. Det är saker jag inte kan påverka, säger Terje uppgivet.
Vid Västergårde lantbruk i Sundre har lamm- och nötbonden Henrik Wilson redan börjat stödutfodra sina djur sedan två veckor tillbaka.
– Det här känns som en pågående följetong, säger han
Första vallen tog han i månadsskiftet juni och juli. Någon återväxt har det inte blivit. Möjligtvis kan det bli ett andra uttag i september, oktober, men då krävs det ordentliga mängder regn.
– Vi fick väl fem millimeter vid det senaste åskovädret. Det var inte mycket. Det känns som det var fler åskoväder som gav mycket regn när jag var yngre.
Stödutfodringen tär på förråden och om regnet uteblir så kan han behöva ta till drastiska åtgärder som 2018 då gården fick minska ner antalet djur på gården för att fodret skulle räcka till.
– Vi har inga sådana planer än, men fortsätter den här torkan får vi kanske tänka om.
Året spannmålsskörd ser dock ut att bli okej och den skörden kommer nu bli foder till djuren.
Stig Hansson som är ordförande i den lokala LRF-avdelningen är väl medveten om årets torka. Själv uppger han att torkan lett till att han inte kunnat så raps som ska i jorden nu i augusti.
– Det är för torrt, det är bara sand, så rapsen har inte en chans att etablera sig.
Ser du någon lösning på situationen med ett allt varmare klimat?
– Det är väl ett faktum och vi måste tag i det här nu och titta på vad vi kan göra åt det. Om det här är vår framtid och vi ska ha jordbruken kvar måste vi skapa möjligheter för det. Det kommer bli en process där det kommer att krävas vattendammar och bevattningsanläggningar om vi ska kunna fortsätta, avslutar han.