Ringmärkningen vid fågelstationen i Sundre, längst nere på Gotlands sydspets, har pågått utan avbrott sedan 1976. I år påverkas ornitologernas arbete, som så mycket annat, av den pågående pandemin.
– Vi släpper inte in några besökare i märkningsboden i år och det är inte tillåtet att röra sig i området där vi spänt upp fångstnäten, säger ordföranden i Sundregruppen, Bimbi Ollberg, om hur risken för smittspridning påverkar allmänhetens tillträde.
Han tillägger:
– Vi kan komma ut och visa en och annan fågel, för de som ändå vill ta del av arbetet.
Fångstnäten, där det kommer att fastna småfåglar som tagit sig hit från Afrika, spändes upp i fredags kväll av Bimbi Ollberg, ringmärkaren Björn Lilja och assistenterna Jujja Johnsson och Lars Anmark.
På vägen ner till fågelstationen har man sällskap av rabbisar, jag räknar till fyrtiotalet från där allmän väg slutar. Två kullar redan? Ja, säkert. Social distansering är inte grejen för rabbishannar och rabbishonor.
Arbetet med att få upp näten är i full gång, mot en kuliss av lågt stående sol och blått, mycket blått. I Sundre ger havet en märklig illusion av att resa sig högre än de steniga åkrarna och fälten. Riktigt så långt har inte klimatförändringarna gått. Men misstankarna om att flyttfåglarnas ankomsttider redan förändrats på grund av uppvärmningen är skälet till att ringmärkningen startar rekordtidigt i år.
– Man har kunnat notera det på andra fågelstationer, till exempel den i Falsterbo, som startar redan i februari och studerar andra fåglar, säger Bimbi Ollberg.
Och han berättar att man noterat hur en av de småfåglar som studeras allra flitigast av forskarna, Gotlands landskapsfågel, halsbandsflugsnapparen förändrat sitt flyttmönster. Den kommer nu en vecka tidigare än "normalt".
– Däremot tycks inte häckningstiden ha förändrats, kommenterar Bimbi Ollberg och tror att det kan bero på att skafferiet inte riktigt är redo.
Nät för nät blir gruppen klar med förberedelserna. Under ringmärkningen går man systematiskt igenom näten med jämna mellanrum, stoppar fynden i en liten tygpåse på magen och tar in dem i märkningsboden för att mäta, väga, bedöma kroppsfett och märka med en liten ring runt benet. Coronasmittans påverkan på själva jobbet är att i år får bara en person hantera en och samma fågel. Lite besvärligare, men hanterbart.
Normalt sett brukar det komma biologistudenter från Polen till Gotland för att studera fåglar så här års, men de stoppas nu av gällande förbud och karantänsregler.
Men fåglarna kommer. Väder och vind påverkar. Prognosens tal om växlande vindar från nordväst (=motvind) och sydväst (=varifrån fåglarna kommer) skapar vissa förväntningar.
– Samma effekt som vid dimma kan uppstå. Fåglarna tar sig över havet hit, men bromsas upp och drar inte direkt vidare norrut på Gotland, säger Bimbi Ollberg.
På sajten Artportalen kan man följa vad som hamnar i näten – och vad andra fågelskådare rapporterar. Artmässigt motsvarar Björn Liljas noteringar från i lördags, den första ringmärkardagen, ganska väl vad man kunnat vänta. 9 rödhakar, 5 gransångare, 3 taltrastar, 3 gulsparvar, 2 hämplingar, 2 blåmesar, 1 gärdsmyg och 1 svarthätta.
Ute vid havet såg han också några kentska tärnor. Och på nära håll, i Hallbjäns, sprätte en härfågel omkring, som för att bara ytterligare understryka att – nu råder högsäsong för fågelintresserade.