Ger sydligaste gården nytt liv

I dag hålls en av öns största täckatingar. Runt 100 personer är i farten när den smått unika ladugården vid öns sydligaste gård återfår sitt agtak.

Nya ägarna. 2008 köpte Birgitta och Jan-Mikael Bexhed öns sydligaste gård. I morgon står de värdar för en av öns största täckating, då 100 personer ska lägga agtak på ladugården.foto: rolf jönsson

Nya ägarna. 2008 köpte Birgitta och Jan-Mikael Bexhed öns sydligaste gård. I morgon står de värdar för en av öns största täckating, då 100 personer ska lägga agtak på ladugården.foto: rolf jönsson

Foto: Rolf Jönsson

Sundre2011-09-17 04:00

- Det blir roligt, men stressigt i början, säger agbasen Erik Larsson från Öja. Han har i snitt basat för en täckating om året sedan 1987 och tror att det nya agtaket på den gamla stenladugården vid Digrans kommer att hålla ovanligt länge.

- Det finns goda förutsättningar för det eftersom gården ligger öppet och blåsigt, säger Erik Larsson och kisar mot solen när han blickar ut över åkrarna ner mot havet i Rivviken.


30 lass ag
Hela socknen är på benen för att hålla kulturarvet levande. Omkring 100 personer kommer att hjälpa till, från åtta på morgonen till mörkret faller, för att få 300 kubikmeter nyskördad ag på plats. Dessutom väntas nyfikna åskådare till den vackra gården.

Digrans bär på en lång historia och bostadshuset har byggts ut i omgångar. Ladugården är från början av 1800-talet. Den är en av få med agtak på Gotland som har ett bakbygge mitt på, vilket ger taket två så kallade "dalar", eller vinklar där huskropparnas tak möts. Och det är ett av de största agtaken.


Dåligt skick
2008 köpte Jan-Mikael Bexhed, jurist som bland annat också håller i kurser i kulturegendomsrätt på Högskolan på Gotland, och hans hustru Birgitta gården. Då var husen i dåligt skick och "moderniserade" i etapper och marken brukades inte.

Sedan dess har paret låtit renovera och återställa mycket av det gamla med traditionella material och metoder. Till detta har de anlitat byggaren Johan Larsson från Hejdeby, som specialiserat sig på byggnadsvård.

- De första åren tog vi manbyggnaden, flygeln och avträdet. I år restaurerar vi ladan, och smedjan ska åter få ett flistak. Sen har vi planer på att återuppbygga stenhuggarboden som låg i vinkel till ladan. Åkrarna har också tagits i bruk av lantbrukare i socknen, berättar Jan-Mikael Bexhed.


Utmaning
För Johan Larsson har det varit en ny utmaning att resa "raftar" (störar) av gran på ladans takstolar som underlag och fäste för agen. Taket har också återfått sin ursprungliga, brantare lutning, eftersom en sentida trähöjning av stenväggarna har tagits bort.

- Det går inte att göra agtakskonstruktionen på vanliga takstolar och det är Erik Larsson som har varit vår konsult i detta, han har sagt hur vi ska göra, säger Johan Larsson.

Förberedelserna för dagen har varit omfattande. Byggnadsställningar har rests runt byggnaden och "skägget", agkanten längst ner, är på plats när arbetslagen anländer. Långbord dukas i trädgården där alla som hjälper till ska förses med dricke, mat och tårta.

- Det får inte vara snålt. Det bjuds ett ordentligt klucku tei, sen lunch med kött och potatis, och fruktsoppa.

- Till otendag serveras kaffe och tårta och i kväll blir det middag och fest i hembygdsgården, berättar Eva Johansson från hembygdsföreningen som hjälper till med bestyren.

Digrans har anor från medeltiden.

Manbyggnaden är från 1811 då Digrans blev en självständig gård.

Ladans agtak byttes till spån på 1930-talet, senare täckt med plåt.

Gårdens första ägare var Lars Bonneus från Vamlingbo.

1902 överläts gården till Edvin Lindberg med familj.

Sönerna Algot och Ernfrid brukade senast gården.

Ernfrid bodde kvar nästan ända tills han dog 2007, 94 år gammal.

Makarna Bexhed köpte Digrans med dess 67 hektar mark 2008.

Källa: Jan-Mikael Bexhed

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om