Europas sista ordentliga bestånd av almar finns just på Gotland, där det utgör hemvist för många olika arter och dessutom anses vara en del av kulturlandskapet.
När den aggressiva almsjukan upptäcktes på Gotland 2005 inleddes bekämpningen direkt – och den har varit framgångsrik.
På andra platser där sjukdomen slagit till brukar bara omkring fem procent av beståndet finnas kvar efter några år, men på Gotland bedöms uppåt 95 procent av träden alltjämt vara friska.
Men nu är det alltså slut med detta. Naturvårdsverket har beslutat att skära bort sin del av projektets finansiering.
– Ja, det är tydligt kommunicerat från Naturvårdsverket. De har fått minskade anslag och anser inte att de har pengar till det här, bekräftar Karin Wågström på Skogsstyrelsen – myndigheten som är projektpartner och som också brottas med nedskärningskrav för närvarande.
Naturvårdsverket bedöms ha lagt 30 miljoner kronor på åtgärderna under tolvårsperioden.
De pengarna har inte enbart gynnat just almen – men å andra sidan har även Skogsstyrelsen och EU tillskjutit medel.
Pengar som nu måste anses vara kastade i sjön. För att almarna skulle klara sig på egen hand är det ingen som tror på.
– Nej, släpper vi det här nu kommer sjukdomen att sprida sig snabbt. Efter tio år kommer vi också att ha omkring fem procent av beståndet kvar, slår Karin Wågström fast.
En unik population är alltså i det närmaste dödsdömd. Och det är inte bara själva träden som påverkas.
– Arter kopplade till almen försvinner också. Sedan förändras miljön, vilket i sin tur har betydelse för ytterligare arter. Dessutom är landskapsbilden i hög grad kopplad till olika kulturmiljöer.
Kunskapinhämtandet är en annan faktor att väga in.
– Ju mer vi jobbar med detta desto bättre blir metoderna. Och då kanske de inte behöver kosta lika mycket i framtiden, menar Karin Wågström.
Att Naturvårdsverket tar död på just det här projektet har delvis med rapporteringen att göra. Verket anser inte att nyttan och de långsiktiga effekterna är tillräckligt tydliga.
– Men det handlar om att de inte riktigt tror på de resultat vi har tagit fram, menar Karin Wågström.
De gotländska almarnas sista hopp kan nu vara den nytillträdda regeringen. Nedskärningarna inom nämnda myndigheter är nämligen ett resultat av höstens statsbudget – som ju inte röstades fram av den nya regeringen.
Flera myndigheter hoppas nu på att ”förlorade” pengar ska återkomma i vårens ändringsbudget.
– Man vill hoppas och tro, men vi vet inget om det, säger Karin Wågström.