Nyligen kom nya siffror som visar att drygt 80 000 medlemmar i landet begärde att få lämna Svenska kyrkan under de första tio månaderna i år. Det är 33 000 fler jämfört med hela förra året och den största siffran någonsin. Det senaste årets rapportering i media om hur höga företrädare spenderat kyrkans pengar tros ha bidragit till medlemsflykten, skriver Kyrkans tidning.
– Tyvärr är det ju så att negativ publicitet i media betyder att många väljer att lämna kyrkan, säger Richard Wottle som är stiftsprost i Visby.
– Det är väldigt tråkigt att så många väljer att begära utträde, men vi får också säga att det är positivt att så många faktiskt väljer att vara kvar. På Gotland har vi cirka 40 000 medlemmar och det är ju rätt många.
Hur många som har lämnat Svenska kyrkan på Gotland i år finns det ingen färdig statistik över. Men i Visby domkyrkoförsamling som är öns största församling, tyder preliminära siffror på samma sak. I år har hittills drygt 300 medlemmar ansökt om att få lämna och det kan jämföras med 300 hela förra året.
– Jag tror att det här också kan handla om generationsväxlingen, säger Richard Wottle.
– Här på Gotland är i stort sett varenda 80-åring medlem. Bland 40-åringarna däremot är det många som inte är det. I dag är det också så att många barn inte döps. Om de inte söker medlemskap när de fyller 18 år så försvinner de. Det är främst något vi sett i storstäderna. På landsbygden och här på Gotland döps närmare 80-90 procent av alla barn.
När Svenska kyrkan skildes från staten år 2000 var 89,9 procent av Sveriges befolkning medlemmar. I dag är det cirka 63 procent. I en rapport som ska behandlas under kyrkomötet, som inleds i dag, beräknas antalet medlemmar år 2030 vara nere på 45 procent. Det innebär att kyrkan kommer att behöva omfördela resurser och se över sitt fastighetsinnehav.
– Det är klart att det är bekymmersamt om det fortsätter dala, säger Richard Wottle.
– Det är redan nu ett småpressat läge och pastoraten jobbar med ekonomin hela tiden. Folk ser Svenska kyrkan som en stor koloss med mycket pengar, men vi är beroende av våra medlemmar.
Har ni någon strategi för att vända den här trenden?
– Det finns väl ingen patentlösning. Att marknadsföra sig är dyrt och ger inte så mycket. Jag tror att den dagliga kontakten med människor och de personliga relationerna är något vi måste fortsätta jobba med.