Mer kontantservice och mer samhällsorientering för nyanlända – mindre bidrag till asylsökande i utsatta områden och mindre skatt för höginkomsttagare.
Det är några av de lagändringar som träder i kraft efter årsskiftet.
En mängd nya lagar och lagändringar träder i kraft i Sverige under början av nästa år. Regeringskansliet har listat ett 50-tal av de viktigaste.
Här följer ett antal att hålla koll på.
Barnkonventionen blir svensk lag
Sverige ratificerade FN:s barnkonvention 1990, men det är först vid årsskiftet som den blir svensk lag. Inkorporeringen av konventionen ska bidra till att ”synliggöra barnets rättigheter, och är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet”, enligt Regeringskansliet.
Mer samhällsorientering för nyanlända invandrare
Kommuner blir skyldiga att erbjuda minst 100 timmars samhällsorientering för nyanlända, en höjning från det tidigare kravet om 60 timmar. Undervisningen syftar till att öka förståelsen för det svenska samhället och ge ”en grund för fortsatt kunskapsinhämtande”.
Begränsad bidragsrätt för asylsökande som bosätter sig i utsatta områden
Asylsökande som på egen hand ordnar bostad i ett område med ”socioekonomiska utmaningar” ska som regel inte ha rätt till dagersättning eller särskilt bidrag enligt lagen om mottagande av asylsökande. Förhoppningen är att det ska leda till att asylsökande i stället väljer att bosätta sig i mindre utsatta områden.
Värnskatten avskaffas
Den femprocentiga tilläggskatten för den högsta inkomstnivån tas bort. Avskaffandet av värnskatten var ett av Liberalernas viktigaste krav för att släppa fram Stefan Löfven som statsminister. Beslutet har väckt häftig kritik mot regeringen, framför allt från vänsterhåll.
Sänkt drivmedelsskatt
Energi- och koldioxidskatten sänks för bensin och diesel, detta för att motverka höjda priser efter ökad inblandning av biodrivmedel till följd av reduktionsplikten.
Banker blir skyldiga att tillhandahålla bankomater
De största bankerna i Sverige blir skyldiga att tillhandahålla platser för kontantuttag, vilket möjliggörs genom en ny miniminivå för kontantservice. Bryts kravet kan bankerna ges föreläggande om rättelse och sanktionsavgift.
Kamerabevakning utan tillstånd
Polisen, Säpo, Kustbevakningen och Tullverket får efter årsskiftet bedriva kamerabevakning utan tillstånd av Datainspektionen. Inspektionen ska bedriva tillsyn, men myndigheterna får nu själva bedöma om intresset av bevakningen väger tyngre än allmänhetens intresse av att inte bli bevakad.
Inrikesminister Mikael Damberg (S) har tidigare sagt till TT att den administrativa processen för att bevilja tillstånd tar för lång tid.
– Då kan ju brottsligheten flyttat på sig eller ändrat karaktär och så kan vi inte ha det, sade Damberg då.
Flera lagändringar 1 januari 2020
Åldersgränsen för när en arbetstagare kan sägas upp utan saklig grund genom förenklat uppsägningsförfarande höjs till 68. Den höjs även till 68 beträffande tiden för när tidsbegränsade anställningar inte längre övergår till tillsvidareanställningar, samt för när särskilda regler för uppsägningstid och företrädesrätt börjar gälla. Riksdagen har beslutat att åldersgränserna ska höjas till 69 till år 2023.
Beteckningen landsting byts ut mot regioner. Nu ska även fullmäktige i regionerna benämnas regionfullmäktige och styrelsen regionstyrelse.
Det kommunala utjämningssystemet förändras. Syftet är att i högre grad ta hänsyn till strukturella skillnader mellan kommuner och regioner, med följden att omfördelningen ökar och utjämningen stärks.
Kapitalkravet för privata aktiebolag sänks, från 50 000 till 25 000 kronor, med syfte att främja företagande.
Straffet för mord skärps. I straffbestämmelsen ska det som skäl för livstids fängelse särskilt beaktas om gärning föregåtts av ”noggrann planering, präglats av särskild förslagenhet, syftat till att främja eller dölja annan brottslighet, inneburit svårt lidande för offret eller annars varit särskilt hänsynslös”. Syftet är att fler livstidsstraff ska utdömas vid mord.
Straffet för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling skärps. Minimistraffet höjs från böter till fängelse. Maxstraffet höjs till fängelse i fyra år.
Sabotage mot blåljusverksamhet införs som ett nytt gradindelat brott i brottsbalken. Även straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman skärps till fängelse i lägst ett år och högst sex år.
Källa: Regeringskansliet