För hundra år sedan åkte fiskare dagligen ut på havet utan att veta om de skulle komma tillbaka. Under större delen av mänsklighetens historia har ovisshet varit en naturlig del av vardagen.
I takt med att vi lärt oss mer om världen och välståndet har ökat har vi vaggats in i en tro på att livet är förutsägbart och möjligt att planera in i minsta detalj.
Nu har vi plötsligt inställda semesterplaner och en oviss höst framför oss som skapat en gemensam längtan efter att saker och ting ska återgå till det normala.
Men vad blir det nya normaltillståndet? Hur kommer livet efter corona att se ut? Frågorna är många – och svaren få.
– Vi har aldrig upplevt en liknande situation så jag har bara några kvalificerade gissningar och inga belägg för någonting, säger Pontus Strimling, normforskare vid Institutet för framtidsstudier, till TT.
Det som går att säga med säkerhet är att det krävs väldigt lite för att vi ska ändra våra beteenden – kortsiktigt. Det verkligt spännande är vad som får oss att hålla fast vid de nya vanorna. Trender som gick att urskilja före en kris får ofta en skjuts och tenderar att fortsätta från den nya nivån när krisen är över.
– Under svininfluensan blev det mycket vanligare att folk använde handsprit och det har hållit i sig efteråt. Det är till exempel vanligare att det finns på offentliga toaletter. Så noggrann handhygien är redan en trend som nog kommer att hålla i sig, säger Strimling.
En beteendetrend som inte synts före coronakrisen men som de flesta snabbt vant sig vid är att inte skaka hand när vi hälsar. Det är en ny vana som normforskaren tror att vi kommer att göra oss av med ganska snabbt.
– Om jag inte vill skaka hand med dig för att jag tror att du skulle kunna smitta mig med någonting så är det en ganska förorättande grej.
Strimling gissar att vi kommer att återgå till att skaka hand men att frasen ”jag skakar inte hand för jag är lite förkyld” kan bli vanligare och mer accepterad.
– Om jag väljer att inte skaka hand med dig för att jag är rädd att jag ska smitta dig, då har du ganska stor förståelse för det, säger han.
Ytterligare en gissning är att hemarbete vid lätt sjukdom, för dem som har möjlighet, kommer att öka jämfört med före pandemin. Bärbara datorer på en hög staplade böcker eller möjligtvis stående på en högre byrå har blivit vardag för många som inte längre har tillgång till det höj- och sänkbara skrivbordet på kontoret.
Men Pontus Strimling är tveksam till att kontorslandskapen kommer att förbi tomma.
– Trots all den fantastiska tekniken vi har så tror jag att vi tycker att mötena blir sämre när vi inte är på plats. Det är lite svårt att säga vad den försämringen består i, men man blir mindre benägen att säga saker och man blir mindre fokuserad, säger han.
Ann Berglund, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, lyfter en social aspekt av videomöten som bidrar till att hon inte heller tror på en död för kontorslandskapet.
– Man kan känna i en grupp om folk är med på tåget utan att de behöver säga det. Men via en skärm måste allt uttryckas och det som inte uttrycks försvinner. Och mycket i vår sociala interaktion baseras ju på saker som inte sägs.
Coronakrisen är en erfarenhet som gjort att människor kunnat utforska både för- och nackdelarna med att arbeta hemifrån. En medvetenhet har väckts kring vad som fungerar bra att göra från köksbordet och vad som fungerar bättre att göra på arbetsplatsen.
Dessutom har det gått upp för många hur viktig den sociala kontakten med kollegorna är. Ann Bergman tror att arbetslivet efter corona kommer att präglas av en ny flexibilitet där man tillåts kombinera arbete hemifrån med arbete på arbetsplatsen.
– Mycket är fortfarande uppbyggt efter att vi ska vara på jobbet och det tror jag inte bara att man kan bortse från i ett svep, säger hon.
Att gissa om vanor går, men det är svårt att dra några ordentliga slutsatser om hur pandemin påverkar oss på djupet och i längden medan vi fortfarande befinner oss mitt i den.
Flera studier har dock påbörjats, bland annat av Institutet för framtidsforskning men även av analysföretaget Kairos Future. De har samlat in information från miljoner sociala medier-inlägg världen över som tycks visa att det har växt fram en global coronakultur.
– Det här är första gången i världshistorien när det finns någon slags global medvetenhet om att vi är indragna i exakt samma kaotiska och kritiska skeende, säger Mats Lindgren, vd vid Kairos Future.
En utdragen kris tenderar att prägla en hel generation. Mats Lindgren påminner om att de som växte upp i USA under 30-talskrisen och andra världskriget som generation blev sparsamma och flitiga, tillbakadragna och moraliska.
– Det är mycket möjligt att det här kommer förstärkas på generation Z efter den här krisen – känslan av att växa upp och leva i en värld där man inte kan ta någonting för givet, säger han.
Nya förhållningsregler:
I coronakrisen har människor världen över tvingats anpassa sig till en ny verklighet, vanor och förhållningsregler från smittskyddsexperter.
Här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer till allmänheten i Sverige:
Stanna hemma även om du bara känner dig lite förkyld.
Tvätta händerna ofta med tvål och vatten i minst 20 sekunder.
Håll avstånd till andra både inomhus och utomhus.
Håll avstånd till andra i kollektivtrafiken.
Undvik fester, begravningar, dop, kalas eller bröllop.
Håll avstånd till andra på idrottsplatser, badhus och gym och undvik att byta om i allmänna omklädningsrum.
Res inte i rusningstid om du kan undvika det.
Res bara om det är nödvändigt.
Är du 70 år eller äldre är det extra viktigt att du begränsar dina fysiska kontakter.
Källa: Folkhälsomyndigheten