Almedalsveckan hade 5 000 besökare 2007 och samma år var antalet programpunkter i kalendariet inte fler än 440.
I fjol hölls över 4 000 evenemang och drygt 40 000 personer besökte veckan och den grönskande park som för länge sedan fick smeknamnet ”Palmedalen”.
Att Olof Palme spenderade sina somrar på Fårö var ingen väl dold statshemlighet och detta tog socialdemokraternas ordförande på Gotland, Georg Pettersson, vara på 1968.
Han bad då den blivande statsministern att hålla ett litet anförande för de lokala partivännerna och ett lastbilsflak ställdes på plats vid Kruttornet i norra änden av Almedalsparken.
De runt 100 i publiken höll på att blåsa bort under Olof Palmes tal, men var nöjda ändå. Under de första åren var sommargotlänningen Palme den ende som talade i Almedalen.
Han såg styrkan i detta, effekten att mitt under sommarens nyhetstorka få leverera politiska utspel och dessutom belönas frikostigt med utrymme i media.
Detta ledde såklart till att även andra politiker såg det kloka i att åka till Visby och tala. Det borgerliga blocket var närvarande första gången 1976, då representerat av Folkpartiets Per Ahlmark och Moderaternas Gösta Bohman.
1982 tog politikerveckan ett stort steg framåt när samtliga partiledare för riksdagspartierna samlades i Almedalen.
Bara några år senare var politikerveckan hotad. Den 28 februari 1986 brändes två skott av i korsningen Tunnelgatan/Sveavägen i Stockholm och Sverige förlorade sin statsminister Olof Palme.
Almedalen förlorade sin själ och sin skapare.
Många ansåg efter denna tragedi att politiska tal i Visby var alldeles för förknippade med Olof Palme för att traditionen skulle kunna hållas vid liv och samma år, bara några månader efter mordet, var det endast Miljöpartiet och VPK som var representerade.
Ingvar Carlsson, socialdemokraternas nye ledare, valde att tala på andra platser i Visby och det var först under början av 1990-talet som han återvände till Almedalen – då efter att ha blivit övertalad av Olof Palmes änka Lisbeth.
Mia Stuhre, projektledare för Almedalsveckan, hur viktigt är det att vi minns hur allting började?
– Storytellning är något som flera företag och organisationer gör för att förklara syftet med sin verksamhet. Allt har en historia som faktiskt i vissa fall kan förklara och visa vägen framåt. Vår historia är väldigt spännande och startade med en person som jag tror att många både i Sverige och världen fortfarande har någon form av relation till, Olof Palme, säger hon och fortsätter:
– Det som vår femtioåriga historia berättar är dels att kärnan är densamma med den politiska synligheten som avslutas varje dag med ett tal från Almedalsscenen, dels berättar vår historia om platsens betydelse. Almedalsveckan hette ju inte det från början utan har kallats både politikervecka och Palmevecka.
Orden som avslutade den första annonsen som bjöd in gotlänningar och andra som befann sig på Gotland den veckan till att komma till Almedalen för att lyssna på Olof Palme och Christer Wiickman är 50 år senare lika aktuella – kom, fråga, lyss och trivs.
Hur ska Region Gotland uppmärksamma ”födelsedagsbarnet”?
– Att fylla femtio år och fortfarande vara attraktiv och krispig, det måste givetvis uppmärksammas. Vi har planer på att, förutom en ordentlig invigning från Almedalsscenen den 1 juli, även uppmärksamma Almedalsveckan med hjälp av en utställning som sammankopplar fysiska stationer i parken under veckan med digital utställning på vår hyllningssajt ”almedalsveckan50ar.se”. Vi har tagit fram en ny logotyp och jag hoppas och tror att det kommer synas i Visby under Almedalsveckan att det är 50 årsfirande på gång. Vi har också en nedräkning via vår facebooksida som givetvis startar 50 dagar innan årets vecka drar igång, berättar Mia Stuhre.
På ”almedalsveckan50ar.se” vill Region Gotland berätta historian i ord och bilder.
– Vi vill skapa en förståelse och kännedom om Almedalsveckans betydelse för hela Sverige, ja faktiskt skulle jag vilja påstå hela världen. Almedalsveckan har stått modell för flertalet andra liknande demokrativeckor, se bara i våra nordiska och baltiska grannländer. Eftersom Almedalsveckan skapas av alla som är där, så vill vi att vår hyllningssida ska fyllas av röster från alla som vill berätta sin Almedalshistoria, säger Mia Stuhre.
Lena Lid Falkman, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, har under många år följt och deltagit i Almedalsveckan. Hon har fascinerats av det fenomen som har utvecklats på Gotland.
Hon driver nu initiativet ”grattisalmedalen.se”, en sajt där man kan dela foton, minnen, erfarenheter och upplevelser.
– Jag vill ge en vidare bild av vad som händer under Almedalsveckan och vad den kan betyda i form av möten och aktiviteter. Almedalen är så mycket djupare och större än den bild som visas i media och på senare år i sociala medier, säger hon.
På sajten finns det redan ett antal minnen upplagda.
Bland annat beskriver Jonathan Wennö, affärsområdeschef Kantar Sifo, en bild som han menar visar Almedalsveckans kraft som mötesplats:
”En bild har mer än andra etsat sig fast i mitt minne om kraften i Almedalen som mötesplats. Det måste ha varit 2004. Jag passerar Donners brunn och i baren sitter två personer och samtalar. Den ene är en nyvald partiledare, Fredrik Reinfeldt. Den andre en nyligen utsedd biskop i Visby Stift, Lennart Koskinen. Mötet mellan den vertikala och den horisontella makten i en fullständigt öppen miljö blir för mig en bild av kraften i Almedalen som en mötesplats mellan olika sektorer i samhället. En mötesplats som är unik, som är värd att vårda, men också värd att utveckla.”