Först en liten omvärldskoll.
Hösten 1993 kvalar Sverige in till Fotbolls-VM i USA.
Roma IF förbereder under sommaren sig för sin tredje säsong i division 1 och Igor Bazhenov ersätter Alexej Salomatin och blir kallad ”Radioryssen” eftersom Radio Gotlands sportchef Owe Järlö får en snilleblixt och erbjuder ett ekonomiskt ansträngt Roma 10 000 kronor för Bazhenovs tröjnummer. Klubben nappar och under en match spelar ryssen med radiostationens frekvens 100,2 på ryggen.
Den gotländske fotbollsdomaren Rune Larsson meddelar på sensommaren att han slutar att döma internationella stormatcher. Efterspelet till cupmatchen mellan Olympiakos och Atletico Madrid som gick till Fifadomstolen blev droppen.
På radio spelas ”No limit” av 2 Unlimited till förbannelse och Whitney Houstons smäktande ballad ”I will always love you” tillika ledmotiv till blockbustern Bodyguard får en att förlåta Scorpions för ”Wind of change” ett par år tidigare.
Fotbollstränaren Janne Sandberg, 33, från Nynäshamn hade nu blivit varm i kläderna.
Tillsammans med sina hantlangare skapat ett passningskickligt segermonster som skulle skriva gotländsk idrottshistoria.
Visby IF Gute hade – som man själv såg det – vuxit ur division 2.
Inga om eller men, bara gotländsk vinnarkultur kryddad med spets från öst.
Hemvändande Jesper Hammarlund, 22, tillsammans med lettiske landslagsmannen Jurij Popkov (lån från FC Daugava) är två klassvärvningar.
– Det här ska räcka till avancemang, säger Jesper Hammarlund som efter fem säsonger i Öster tröttnat på att inte få chansen i allsvenskan.
Istället blev det Gute och en återförening med storebror Jonas Hammarlund.
Nu var det upp till bevis – hade Gute fog för snacket?
Seriepremiären blir ett kvitto på just detta. Enköping som utmålats som favoriter i division 2 Östra Svealand besegras på Enavallen med 2–1 efter mål av Anders Berg och Vladimir Kapustin. Nyförvärvet Jurij Popkov visar sig vara exakt den dirigent på mittfältet som klubben hoppats på.
– Det är inte många spelare i division 2 som kan slå så fina passningar, myser Janne Sandberg efter matchen.
Vårsäsongen kantas till stor del av skador. Anders Larsson, Per Olsson, Jonas Hammarlund, Patric Nilsson, Håkan Rosengren. Listan fortsätter.
Jonas Hammarlund som får känneteckna lagets hjärta är tillbaka på allvar i augusti, men bara ett par veckor senare går nästa spelare sönder.
Niclas Hansson bryter nyckelbenet i 2–0-förlusten borta mot Gimo. Säsongen är sannolikt över för Gutes målmaskin.
– Jag förstod direkt att det var av. Fan, benpipan stack rakt ut så det var inte mycket att be för, säger han.
Gute halkar i och med förlusten ner på tredje plats bakom Nacka (33 poäng) och Väsby (32 fast med bättre målskillnad än Gute).
Gutes egen ”supersub” Jonas Nygren får den tuffa uppgiften att ersätta Hansson.
20-åringen tackar för förtroendet och avgör matchen mot Lennart ”Liston” Söderbergs Syrianska med sitt 2–1-mål i andra halvlek.
Jonas Hammarlund hade visat vägen med en språngnick i första halvlek. I Syrianska kretsar mycket kring en kort och teknisk spelare med långt hår. Han heter Johan Bergman och spelade 19 år tidigare huvudrollen i Bo Widerbergs fotbollsklassiker ”Fimpen” som handlar 6-årige Johan som tar en plats i Hammarby och Svenska landslaget.
Veckan efter går VIF Gute upp i serieledning när man besegrar Älvsjö med 4–2.
Låter det komfortabelt?
– Vi fick slåss med näbbar och klor för att klara segern. Andra halvlek var en pärs, säger Janne Sandberg.
Jonas Nygren visar återigen att han är en spelare för bra för att värma bänk.
Han fixar straffen som Vladimir Kapustin gör 1–0 på och gör själv 2–0.
3–0 dunkar Jurij Popkov in i bortre burgaveln – otagbart för målvakten.
Men Älvsjö ger inte upp utan reducerar två gånger om. 2–3 kommer efter 65 minuter och Älvsjö forcerar för kvitteringen, men Gute klarar stormen och gör även 4–2 genom Henrik ”Hinken” Larsson efter 88 minuter.
Nu börjar det på riktigt att dofta avancemang om det gulsvarta laget.
Söndagen den 26 september ställs toppstriden på sin spets. Seriefinal mot Nacka.
Över 1600 personer passerar vändkorsen på Gutavallen, undertecknad klättrade upp på muren och följde matchen därifrån.
VIF Gute får en drömstart när Patric Nilsson gör 1–0 efter åtta minuter.
I Nacka kretsar det mesta kring spelande tränaren och tidigare landslagmittfältaren Michael Andersson (Hammarby, IFK Göteborg) som tunnlat fler motståndare än Gutetruppen tillsammans.
Han står också för framspelningen som Jimmy Rajala gör 1–1 på efter 32 minuter.
Jonas Nygren och Vladimir Kapustin har båda hyfsade avslut efter kvitteringen, men det dröjer till andrahalvlek innan hemmapubliken får jubla på nytt.
Matchuret har passerat 49 minuter när Patrik Engqvist hittar Kapustin som först laddar för skott, men ändrar sig och spelar i sidled till Popkov som placerar in bollen.
– Så som han skrek hade jag inget val, det var bara att passa, skrattar Vladimir Kapustin.
Nacka kommer tillbaka på nytt. Michael Andersson chippar bollen elegant över Gutes backlinje och Anders Österberg nyper till och 2–2.
Nacka är nu det starkare laget och Österberg träffar bland annat stolpen.
Gute är tröttkört och ser rätt nöjda ut med sin poäng, men en sista kraftansträngning kommer. Mittbackschefen Jonas Hammarlund river åt sig bollen till höger och skickar in den i straffområdet till Popkov som tar emot, siktar och placerar 3–2 efter 82 minuter.
Gute håller stången och behöver bara ytterligare en poäng för att säkra seriesegern.
–Nu gläds vi några minuter sen börjar vi tänka på att två matcher återstår, säger Janne.
Matchvinnaren Jurij Popkov med svettpärlor i ansiktet ler stort från sin plats i omklädningsrummet.
– När VIF Gute vinner, Jurij bra, säger han på knagglig svenska.
Söndagen den 3 oktober trillar in under fliken ”Gotländska idrottsklassiker”.
Skådeplatsen: Vårberg IP i Skärholmen.
IFK Stockholm har skuggat topptrion och är ingen enkel motståndare. Janne Sandberg kör samma startelva bortsett från Jurij Popkov som är avstängd efter att ha fått sitt tredje gula kort mot Nacka. Henrik Larsson ersätter.
Niclas Hansson finns med på bänken trots att han bröt nyckelbenet en månad tidigare.
Det är ett nervöst Gute som kutar ut på Vårbergs IP och inte blir det bättre av att Joakim Söderstrand gör självmål efter 31 minuter. Nervositeten släpper i andra halvlek och efter 81 minuter kvitterar Jonas Nygren.
Sandberg hade dessförinnan valt att byta in Niclas Hansson istället för Henrik Larsson samt flytta ner Kapustin på mittfältet. Med tre minuter kvar av ordinarie tid kommer också 2–1 till gotlänningarna. Niclas Hansson lyfter in bollen i straffområdet.
– Jonas Nygren gick upp i en höjdduell, men jag såg att bollen var för hög så jag väntade mig bara en nicktouch. Och precis så blev det! Jag avvaktade och hade bara att sätta till foten, säger Jonas Hammarlund och utbrister:
– Det här är det bästa jag varit med om!
2–1 och VIF Gute har för första gången nått division 1 och rankas som ett av Sveriges 40 bästa klubblag.
Strax efter klockan 21 landar sista flighten från Arlanda på Visby flygplats. Först kommer Roma IF:s ishockeylag med nerböjda huvuden efter att ha förlorat med 0–4 mot Arlanda.
Sedan hörs:
– Forza! Gute! Forza! Gute!
Ljudet kommer allt närmare och på ett led dansar Gutespelarna in i ankomsthallen till mottagningskommitténs stora applåder.
Blommor, kramar och segerkyssar. Den blötaste kyssen gick till matchhjälten av flickvännen Anna-Karin.
– Den värmde, säger Jonas Hammarlund själv.
VIF Gutes ordförande Åke Kahlbom tar ord inför hela öns fotbollshjältar.
– Roma Hockey kan slänga sig i väggen. Speedwayen kan slänga sig i väggen. Handbollen kan slänga sig i väggen. Det här är det absolut största som har hänt!
Ett uttalande som han då fick ta tillbaka efter starka reaktioner från klubbarna i fråga, men som i dag är preskriberat.
Segerfesten fortsätter på Gotska Galleriet där smörgåstårta, öl och pommac står uppdukat.
Alla nervknutar är upplösta.
Gute verkar en vecka senare inte ha återhämtat sig utan förlorar avslutningsmatchen på Gutavallen med 0–1 (Enköping).
Efteråt hyllas laget på nytt på Gutavallen iklädda guldhattar och seriesegern firas långt in på småtimmarna på Munkkällaren.