I dag, måndag, presenteras kostnadsutjämningsutredningen som regeringen tillsatt. Utredningen ska se över systemet för kostnadsutjämning för kommuner och landsting, eftersom grundtanken är att alla ska ha samma förutsättningar. I den nya utredningen har man ändrat i kriterierna som bestämmer hur mycket kommuner ska kompenseras. Enligt Anders Norrlid, huvudsekreterare i utredningen, ger förändringar ett bättre utfall för glesbygden än för storstäder.
– Vi gör vissa förändringar i hur vi räknar. Inom hälsa och sjukvård förstärker vi till exempel kompensationen för ambulanstransporter. Det gör vi eftersom vi har sett att ett antal län, varav Gotland är ett av dem, har fler flygtransporter, säger han.
Utredningen har även valt att ta bort ett antal av de nuvarande variablerna, en av dessa är boendeform. I dag får områden där många bor i småhus mindre pengar än områden där många bor i flerfamiljshus. Detta gör att storstadsområden, som är mer tätbebyggt, får mer pengar än glesbygdskommuner som Gotland där en högre andel bor i villa.
– Att man bor i flerfamiljshus säger ingenting om vårdbehovet. Vi tar bort den eftersom vi bedömer att den inte är relevant, säger Anders Norrlid.
I den nya modellen har utbildningsnivå tagits med. Områden där utbildningsnivån är hög får mindre medan områden med låg utbildningsnivå får mer. På Gotland har en lägre andel bland både kvinnor och män en eftergymnasial utbildning, jämfört med riket. Därmed gynnar även den förändringen Gotland.
– Folkhälsomyndigheten redovisar alltid efter utbildningsnivå och det behöver vi ha med, eftersom vi kan se att lågutbildade har ett högre vårdbehov, säger han.
Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande, är positiv till nämnda förändringar men säger att det även finns nackdelar med nya förslaget. Som exempel nämner hon kompensation för in- och utpendling som inte gynnar Gotland eftersom vi inte har grannkommuner.
– Det är ett nollsummespel och det har jag varit kritisk mot. Vi har nästan ingen utpendling. Jag tycker att det är bra att man hittat sådant som kommer att gynna glesbygden, men det kommer inte att räcka för att kompensera för ö-läget, säger hon.
När kan pengarna finnas med i Gotlands budget?
– Det vågar jag inte svara på, men kanske till 2020, säger Meit Fohlin.