I Ireån forsar just nu smältvatten och nederbörd rakt ut i havet. Gregor Aminoff, Sten Wikström och Gabriella Hammarskjöld vill ta tillvara det och lagra i stora dammar, för att sommartid pumpa tillbaka vattnet till Tingstäde träsk.
Sedan Region Gotlands största grundvattentäkt Langs hage i höstas smittades av clostridium stängdes den av. Men i sommar behövs den, och då krävs kostsam teknik och rening. Notan läggs på allas vattenräkningar, och risken för fortsatt bevattningsförbud sommartid finns ändå kvar.
Nu kräver flera insatta i vattenfrågan att en oberoende teknikutredning görs, för att se över hur Region Gotlands metoder för vattenförsörjning ser ut de närmaste åren.
– Gotlänningar bygger hellre ishallar än säkrar sitt dricksvatten. På en vecka rinner det just nu ut ungefär en miljon kubikmeter, lika mycket vatten som Gotland saknar per år, säger Sten Wikström och blickar ut över Ireån där vattnet nu i februari forsar ut mot havet.
Som bonde och agronom byggde Sten Wikström sin första bevattningsdamm vid Tollby i Fole på 1970-talet. Med samma princip att bygga, menar han, skulle öns vattenbehov sommartid gå att lösa till en förhållandevis billig investering.
Flera starka krafter vill nu se en permanent lösning, med målet att ett antal dammar byggs nedströms Tingstäde träsk. Från dem kan sedan överskottsvatten från vintern pumpas tillbaka till träsket på sommaren, renas i vattenverket och sedan ledas i det ordinarie nätet in till Visby.
– Med en kostnad på kanske 40 miljoner kronor är det inte mycket, jämfört med en ishall eller sjukvården som går back 150 miljoner kronor, säger Gregor Aminoff.
Han är civilekonom och finns med i det nätverk som nu jobbar för att övertyga Region Gotland om lösningen.
– På vintern finns hur mycket vatten som helst, men du måste magasinera det, säger han och berättar hur han skrivit två medborgarförslag till regionen, och under Almedalsveckan 2022 fanns med för att övertyga politikerna att satsa på att ta vara på en del av de 1 500 miljoner kubikmeter nederbörd som varje år faller över ön:
– Mer än 95 procent av öns vattenöverskott släpps rakt ut i havet via åar och bäckar.
Stora dammar nedströms Tingstäde träsk skulle ta tillvara det överflöd som annars rinner rakt ut i havet vintertid. Gregor Aminoff, Sten Wikström och Gabriella Hammarskjöld vill nu skynda på byggandet.
I juni, bara månader innan oktober blev den regnigaste på 25 år i Visby och täkten vid Langs hage smittades av bakterier, träffade en delegation teknikförvaltningen.
– Vi tryckte på samma argument som i OECD:s rapport som visar att behovet av dricksvatten kommer att öka och att risken för just extremväder ökar, säger Gregor Aminoff och berättar att en av de som var med var Håkan Westerlund, granne med Ireån och tidigare vd för organisationen Svenskt Vatten.
I december blev frågan om öns vattenförsörjning politik. Centerpartiet kräver i en motion att teknikförvaltningen skyndsamt redovisar sina bedömningar av en lösning med dammar nedströms Tingstäde träsk.
– Vi föreslår att man ska göra en förstudie och titta på möjligheten med upp till 17 hektar stora dammar, tre meter djupa. Det skulle ge en halv miljon kubikmeter lagringskapacitet, plus påfyllnad av den nederbörd som faller, säger Gabriella Hammarskjöld (C).
Stenkyrkabon Gabriella Hammarskjöld har varit med och skrivit under Centerpartiets motion om att bygga dammar nedströms Tingstäde träsk.
Hon väcker också frågan om Region Gotlands monopol på att producera vatten.
– VA skulle kunna bli ett eget bolag, med privata investerare som man köper tjänster ifrån. Det här är investeringar som behövs, det är bara att konstatera att det går för långsamt.
Som en tillfällig lösning vill Region Gotland kunna öka uttaget och ändra nivån i Tingstäde träsk.
– Vi känner att det börjar bli bråttom. Risken är att man då gör investeringar i vattenverket och inte tar med den här möjligheten, säger Gabriella Hammarskjöld.
Gotlänningarna måste investera i att trygga vattenförsörjningen, menar bonden Sten Wikström. Han uppskattar att hela öns årliga vattenunderskott flödar ut ur Ireån på bara en vecka.
Region Gotlands VA-chef Susanne Pettersson Bjergegaard säger att en förstudie redan är inledd för att säkra den framtida vattenförsörjningen av Visby.
– Ska vi ha en framtidssäkring med en kraftig utbyggnad av Visby måste vi fördubbla kapaciteten, med reservvattentäkter, säger hon.
Hennes bedömning är att täkten vid Langs hage behövs med rening, även om hon öppnar för kompletterande lösningar som dammar vid Tingstäde.
– Dammar kan vara ett bra förslag ur perspektivet klimatanpassning. Men det kommer inte att ge oss tillgång till mer vatten – utan att investera i ett nytt reningsverk och ett nytt ledningsnät till Visby, säger hon.
Gregor Aminoff ser en ekonomisk sida, där regionen och gotlänningarna varje sommar med bevattningsförbud går miste om miljonintäkter.
Om sommaren 2024 blir ännu en lång period med bevattningsförbud innebär det uteblivna inkomster på flera miljoner för regionen.
– Det värsta är att bevattningsförbudet hämmar byggandet. Där förlorar vi arbetstillfällen och skatteintäkter – förutom möjligheten att ta in avgifter för en miljon kubikmeter vatten. Det handlar om 20 miljoner kronor, plus lika mycket till i avgifter för att rena det, säger Gregor Aminoff.
Ungefär 1 500 miljoner kubikmeter vatten faller över Gotland varje år. Det mesta rinner ut i havet, bara en bråkdel tas i dag tillvara i dammar och då för jordbruksändamål.
Att vandra nedför Ireån just nu är ett vackert äventyr, men vattnet forsar rakt ut i havet istället för att tas tillvara.