Experten: "Det finns hopp om svamparna nu!"

I en skogshage på mellersta Gotland bjuder svampexperten Kerstin Gahne på en härlig höstpromenad i jakt på skogens delikatesser.

– Svampåret har varit lite konstigt i år, torrt och varmt. Det som framförallt börjar komma nu är trattkantareller, säger Kerstin Gahne.

Men efter en timme i skogen har vi hittat en hel del olika arter, såväl goda matsvampar, som oätliga och rent av giftiga.

– Regnet har kommit ojämnt på ön. Där det inte regnar kommer det heller ingen svamp.

Trattkantarellerna är små, men börjar dyka upp lite överallt. Det gäller bara att se sig för så man inte missar deras diskreta bruna hattar. Gul kantarell, blek taggsvamp och sillkremla är några andra av dagens fynd.

– Kremlor är svåra, de kan vara väldigt lika varann. En del är ätliga, men en del är väldigt skarpa i smaken.

Kerstin Gahne plockar upp en vacker svamp med illröd färg på hatten – en sillkremla. Den har en tydlig doft av fisk.

– Använder man den i en stuvning så blir den rosa och smakar fisk, så den passar inte bra till kött.

På Gotland finns väldigt många olika svamparter jämfört med på fastlandet.

– Gotland är väldigt kalkrikt, vilket många svampar tycker om. Här finns väldigt många arter, men man hittar kanske inte lika många på samma ställe som på fastlandet.

Ett exempel är gul kantarell, som växer på Gotland, men som föredrar sandig och inte så kalkrik jord vilket främst finns på södra Gotland. Du hittar därför sällan stora mattor med gul kantarell i skogarna på Gotland.

Svampplockning är svårt, om man inte håller sig till de arter som är allra mest lätta att känna igen.

– Många förväxlar rödgul trumpetsvamp och trattkantarell. Men vad spelar det för roll? Båda är goda matsvampar, säger Kerstin Gahne.

Men det finns andra svampar som kan vara farliga att förväxla.

– Man ska lära sig de riktigt giftiga svamparna! En bra regel är också att aldrig äta helvita eller helbruna svampar, då har man rensat bort ganska många giftiga svampar.

Kerstin Gahne är inte bara förtjust i välsmakande svampar.

– Här är en riktig läckerbit, om du vill ha något snyggt, utropar hon och plockar upp en nästan svart svamp.

Violspindelskivlingen är mörkt lila och doftar viol.

– Den är bara snygg, man äter ingenting som slutar på -spindelskivling. Det finns flera hundra arter, en del är riktigt giftiga och många är svåra att skilja åt.

Strax kommer nästa utrop.

– Åh, det är min favvo! Det är ingen matsvamp, den är bara så otroligt vacker!

Ärggrön kragskivling är nästan onaturligt grön. Den är inte giftig, men anses inte heller ätlig.

– När den stått ett tag blir kragen svart eftersom den har svarta sporer. Även om man inte kan äta den så är den fantastisk att titta på, säger Kerstin Gahne.

Violspindelskivlingen och den ärggröna kragskivlingen åker ner i svampkorgen tillsammans med ätliga kantareller, kremlor och riskor.

– Jag blir glad av dem. Jag kan ta hem och lägga dem på bordet på altanen och titta på dem tills de ser tråkiga ut.

Höstsvampsäsongen har just börjat på Gotland, men för Kerstin Gahne startade svampsäsongen redan i våras med den tidiga toppmurklan.

– Man kan plocka svamp in i november i alla fall. Svampsäsongen är lång!

Några frostnätter gör inte heller så mycket för vissa svampar, men det gäller att tillaga den direkt när man kommer hem innan de blir sladdriga och oaptitliga.

– Trattkantarellen kan man plocka ganska länge. Man kan hitta dem under snön om man har tur, men man måste tillaga dem direkt.

Dödligt giftiga svampar

Lömsk flugsvamp, mycket vanlig på Gotland. Foto: Åke Edvinsson