Sedan 2011 har polisen listat de mest brottsaktiva personerna på Gotland. På listan finns personer som notoriskt begår nya brott, ofta för att finansiera ett missbruk.
– Det handlar om det vi kallar för livsstilskriminella, alltså personer som livnär sig på att begå brott, säger kommissarie Mats Östman på Gotlandspolisen.
Enligt honom finns det mellan 40 och 50 personer på Gotland som skulle kunna platsa på listan men polisen har valt att rikta in sig på en kortare lista med fem namn.
– Vi plockar ut ett antal fokuspersoner. De flesta personerna arbetar vi kontinuerligt med tills vi uppnår en effekt, sedan byts de ut.
Målet är att kunna bryta de kriminella mönstren och minska brottsligheten. Men det har visat sig vara svårt.
– Det vi inte kommer i hamn med är de motiverande samtalen, säger Mats Östman.
Tanken är att polisen, genom så kallade motiverande samtal med den kriminelle, ska väcka en vilja till förändring.
– Här på Gotland har ingen slutat sin brottsliga verksamhet där vi kunnat se att det berodde på de motiverande samtalen. Men på fastlandet finns det några goda exempel, säger Mats Östman.
Även om vissa personer slutat tillfälligt så faller de ofta tillbaka i brott.
Enligt kriminologen Christoffer Carlsson på Stockholms universitet så har motiverande samtal visat sig kunna ha en viss effekt.
– De har ganska liten, men ändå effekt när det gäller att få brottslingar att påbörja en förändringsprocess och utveckla en vilja till att faktiskt förändra sitt liv. Men för att livsstilskriminella individer faktiskt ska lyckas lägga av krävs det en uppsättning andra insatser som fokuserar på deras sociala och materiella behov, säger han.
Metoden, att arbeta mot livsstilskriminellas brottslighet, tillämpas genom samarbete över myndighetsgränser.
– Det är både bra och dåligt att jobba över myndighetsgränser. Det svåra är offentlighets- och sekretesslagen, myndigheter får inte utbyta information utan att den berörda personen ger sitt samtycke, säger Mats Östman.
Procentuellt klarar polisen på Gotland upp betydligt fler brott än i exempelvis Stockholm. När det gäller inbrott i bostad eller fritidshus klarade polisen på Gotland i fjol upp 12,2 procent av inbrotten. Motsvarande siffra i Stockholm city var 1,2 procent.
– Att vi har en hög uppklarningsprocent beror på att vi vet vilka som kan vara troliga gärningsmän. Och här lägger folk märke till mycket, om någon beter sig mystiskt så får vi veta det, säger Mats Östman.