Ett av länsstyrelsens största strandskyddsärenden i modern tid och myndigheten missar helt att göra någon bakgrundskoll. Helagotland.se har bett advokat Giedre Jirvell, rättsexpert inom strandskydd och tidigare medarbetare på både Miljödepartementet och Mark- och miljödomstolen att kolla på ärendet om strandrestaurangen på Tofta.
– Det är uppenbart att länsstyrelsens beslut är oriktigt och strider såväl mot bestämmelserna i miljöbalken som mot fast rättspraxis från överinstans. Det är vidare anmärkningsvärt hur länsstyrelsen funnit att åtgärden inte strider mot reservatsföreskrifterna och att tillstånd kan meddelas. Länsstyrelsens beslut saknar utförlig motivering i denna del, säger Giedre Jirvell som i dag arbetar vid Advokatfirman Mark- och Miljörättsbyrån.
När länsstyrelsen mottog ansökan om dispens från strandskyddet för uppförande av ersättningsbyggnad i juli 2018 missade man att göra någon som helst kontroll av uppgifterna innan beslut fattades. Entreprenörerna säger dessutom själva att allting var helt nergånget och mögligt. Det man gjorde på länsstyrelsen var att kontrollräkna ytan av de befintliga byggnaderna, det vill säga korsvirkeshuset och de utan lov uppförda byggnaderna. En yta som enligt länsstyrelsen uppgick till 350 kvadratmeter.
– En byggnad som ska ersättas får inte vara i för dåligt skick för att dispens ska kunna meddelas. Om en byggnad är i allt för dåligt skick, såsom när taket läcker in och fönstren är trasiga, samt marken runt om kring har förvildats, anses det gått tillbaka till naturen och dispens kan inte meddelas med stöd av skälet ”ianspråktagen mark”. Länsstyrelsen borde ha prövat andra skäl för dispens än enbart grunden "ianspråktagen mark", säger Giedre Jirvell.
Hur sedan länsstyrelsen därefter kunde bevilja dispens för 540 kvadratmeter kan länsstyrelsen inte svara på, något som advokaten finner besynnerligt.
– En byggnadsarea som är 1,5 gånger större är att betrakta som nybyggnad och inte ersättningsbyggnad. En prövningsmyndighet, i det här fallet länsstyrelsen, har enligt de förvaltningsrättsliga principerna en långtgående ex officio skyldighet att utreda omständigheterna i ärendet. Det har i det aktuella fallet ankommit på länsstyrelsen att utreda huruvida marken varit lagenligt ianspråktagen. Man granskar i regel kartor, flygfoton, eventuell detaljplan, tidigare beslut om dispens och bygglov. I ett viktigt avgörande från Mark- och miljööverdomstolen från Svea hovrätt, slog domstolen fast att när det saknas tillförlitligt utredningsmaterial ska man luta sig åt det material som presenterats av sökanden, säger Giedre Jirvell.
Vilka rättsliga möjligheter finns att häva eller rätta ett sådant här beslut?
– Skulle ett felaktigt gynnande beslut medföra skada för andra intressen än sökanden kan man tänka sig initiera en skadeståndsprocess mot den beslutande myndigheten. Det förutsätter givetvis att man har saklegitimitet och att grund för skadestånd föreligger.
Enligt advokaten får ett beslut som till sin karaktär är gynnande för den enskilde ändras till den enskildes nackdel endast om:
1. det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det har grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas,
2. tvingande säkerhetsskäl kräver att beslutet ändras omedelbart, eller
3. felaktigheten beror på att parten har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter.