Helt ny på sin post är Anna Bredin inte, men det var först i början av förra veckan som samtliga värnpliktiga kom på plats för sin utbildning.
– Jag klev på som kompanichef redan i februari, så under hela våren har jag och min ställföreträdande planerat inför kommande verksamhet. Just innan sommaren fick jag mina instruktörer och befäl tillförda, sedan ryckte de första värnpliktiga in vecka 26. Men det är först nu som vi mängdmässigt är ett kompani, innan var vi en så liten enhet att det knappt kan räknas som kompanistorlek. Ett kompani brukar bestå av cirka 120 individer, säger Anna Bredin.
– Det känns jättebra att alla är på plats och att P18 är igång med värnpliktsutbildning i storforum. Tidigare har det max varit 40 värnpliktiga per år.
Den 32-åriga kaptenen från Sundsvall är den första kvinnliga kompanichefen på Gotlands Regemente.
– Jag ser mig själv som en officer i första hand och militär i andra hand och tänker inte så mycket på manligt och kvinnligt. Att det råkar vara så att jag är den första kvinnliga som är på plats, det är ju något att skriva in i historieboken. Men jag är här för att jag är duktig på mitt jobb.
Känns det ändå hedrande att vara först att bryta ny mark här på Gotland?
– Ja, det skulle jag säga. Att vara den första som startar upp en helt ny enhet såsom Livkompaniet här, oavsett vem som hade blivit utnämnd, så är det en hedersam sak. Så ja, det känns stort att vara den individen.
Är det en spännande tid, att vara med att skapa och sätta prägel på den nya försvarsverksamheten på Gotland?
– Det blir naturligt att jag är med i processen och har en ganska stor roll i att ta fram specifikationer och ser till att det fungerar rent praktiskt när något är nytt. Exempelvis saknades huvudkuddar till de värnpliktiga som anlände förra måndagen, så då fick jag försöka lösa det samma dag. Den typen av friktion uppstår när något är nytt, och jag tycker om att lösa sådana friktioner. Det håller en på tå och jag tycker om att lösa saker här och nu istället för att sitta framför en dator och planera en väldigt lång tid framåt.
Det låter som att du hade en väldigt lång vår?
– Ja, den var lång. De sista veckorna längtade jag verkligen efter att få min personal och få köra igång.
Regementets infrastruktur är under uppbyggnad och inne i etapp två, vilken bland annat innefattar ny kasern, militärrestaurang, logistikcenter och försvarshälsovård.
Hur är de rådande förutsättningarna?
– Det finns begränsningar just nu. Vi har bristande tillgång till utbildningslokaler, logement för värnpliktiga, förrådsytor och så vidare. Det kommer göra stor skillnad när etapp två är klar, med bättre anpassade lokaler för vår verksamhet och färre tidstjuvar som att gå eller transporteras mellan olika lokaler.
Vad karaktäriserar ditt ledarskap?
– Struktur och omtanke. Struktur i form av ordning och reda, planering. Mina anställda ska kunna veta hur och vad de ska göra under en överskådlig framtid så att den stressen minimeras. Omtänksamhet över de anställda och värnpliktiga så att de har en dräglig vardag.
I det civila för Anna en aktiv livsstil.
– Att vara utomhus gillar jag, att åka ut i naturreservaten och leva friluftsliv. Jag kommer ju från Norrland så jag är naturen kär. Jag tycker om att röra på kroppen, det har jag alltid haft med mig. Först var det handboll, sen har jag tävlat i obstacle course running (hinderbanelöpning) på elitnivå.
Är det militära hinderbanor då?
– Nej det är civila, såsom exempelvis Tough Viking. Beroende på distans är det 5-15 km löpning i terräng med 40-100 hinder längs vägen. Innan pandemin tränade jag uppemot 15 timmar i veckan med inriktning på det, men när pandemin kom tappade jag gnistan. Det året skulle jag ha tävlat i både EM och VM, när jag inte hade de målen att jobba mot kände jag att jag inte ville lägga ner den tiden på träning.
Annas lista med drömmar och mål är konkret och koncis, både i yrket och privat. Inom yrket siktar hon på sikt uppåt i graderna.
– Jag vill bli bataljonschef och för att bli det kommer jag behöva studera vilket per automatik innebär att jag vill gå det högre officersprogrammet. Jag är också intresserad av att tjänstgöra i en NATO-stad.
Privat så vill hon spendera tid i Alperna, med såväl sommar- som vinteraktiviteter.
– Både utförsåkning och vandring i Alperna lockar mig. Jag har inte varit i alperna mer än att jag har passerat i bil, så jag har mycket framför mig och ser fram emot det, säger Anna Bredin.