Försvaret ökar sina förmågor på ön

Under fredagen övade Försvarsmakten skarpskjutning på Tofta skjutfält. Övningen är enligt Jonas Wikman, ställföreträdande insatschef, en av insatserna som gjorts den senaste tiden för att trygga den förmåga försvaret vill ha på Gotland.

Två JAS 39 Gripen flög in på låg höjd och avfyrade sina automatkanoner. Trupper på marken kunde med lasersikten hjälpa till att träffa mål i terrängen. Marken skakade rejält, även för soldaterna på plats var det en ovanlig syn på nära håll.

Två JAS 39 Gripen flög in på låg höjd och avfyrade sina automatkanoner. Trupper på marken kunde med lasersikten hjälpa till att träffa mål i terrängen. Marken skakade rejält, även för soldaterna på plats var det en ovanlig syn på nära håll.

Foto: Henrik Radhe

Tofta2022-01-29 08:03

Marken skakade rejält och smällarna och flygplansbullret från Försvarsmaktens samordnade övning med markmålsbekämpning på Tofta skjutfält hördes milsvida under fredagen. 

– Vi övade anfall mot markmål, säger Jonas Wikman, ställföreträdande insatschef.

Övningen gick ut på att två stridsplan av modellen JAS 39 Gripen anföll från luften med automatkanoner. Samtidigt befann sig trupper på marken. Marktrupperna kunde hjälpa insatserna från luften att träffa sina mål. Soldater i marktrupper med stridsvagn 122 och stridsfordon 90 anföll därefter i kolonner och sköt mot samma mål.

undefined
Regementschef Mattias Ardin fanns på plats och tog hand om intervjuer, bland annat med utländsk media från England och Tyskland.

– Vi har satt ihop ett antal vapensystem där flygplanen leds in mot mål på marken av personal på marken, säger regementschefen Mattias Ardin efter övningen.

Under skarpskjutningen deltog flera av de förband som kom till Gotland för två veckor sedan. A8, I19, Livgardet och P4 i Skövde, där Siri Pernhem är vagnchef på en stridsvagn 122.

– Det är klart att adrenalinet kickar igång och att man blir hetare på gröten, säger hon om vad en skarpskjutning innebär och förklarar att hon och besättningen ombord var mycket nöjda med sin insats under övningen.

undefined
Siri Pernhem från P4 i Skövde är vagnschef på en stridsvagn 122 och skarpskjutning innebär extra anspänning. "Klart att adrenalinet kickar i gång", säger hon.

Förutom Gotlands Allehanda var även utländsk media, som brittiska dagstidningen The Daily Telegraph och det arabiska tv-bolaget Al-Jazira på plats för att bevaka övningen. 

– Vi når 200 miljoner hushåll i världen. Det är intressant att det inte finns ett hot, men att något kan bli det i framtiden, säger Al-Jaziras utsände Paul Rhys om den ökade militära närvaron på Gotland.

undefined
Paul Rhys från tv-bolaget Al-Jazira filmade skarpskjutningen. Gotland har gett rubriker internationellt och Al-Jazira når 200 miljoner hushåll.

De senaste veckorna har gotlänningarna och omvärlden sett hur Försvarsmakten förstärkt sin närvaro på Gotland. Soldater har kommit med transportplan och militärfordon har rullats av färjan.

– Nu tränar vi gemensamt med de förband som är på Gotland just nu, säger Mattias Ardin. 

Hur länge de övriga förbanden kommer att stanna på ön kan han inte svara på:

– De stannar så länge det behövs, säger han. 

Enligt Mattias Ardin har den säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde försämrats sedan en tid tillbaka. 

– Vi har ett osäkert omvärldsläge med mycket militär verksamhet i Europa. Vi har ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge men risken för väpnad konflikt är låg, säger han. 

undefined
Skarpskjutning innebär avspärrningar och bakom dem kunde Försvarsmaktens anställda tillsammans med media se trupper rycka fram.

På grund av det geografiska läget riktas mångas blickar nu mot Gotland.

– Gotland har ju en central position för oss säkerhetsmässigt. Att ha våra förmågor på ön är en del av en helhet, säger Jonas Wikman som är nöjd med övningen och fortsätter:

– Övningen gick jättebra, det var ett bekräftande utfall för oss. 

Även de senaste veckornas övriga övningar har gett resultat menar han. 

– Vi har ökat vår förmåga här och nu. Förbanden har gjort stora insatser för att trygga den förmåga vi vill ha på Gotland. Vi anser att vi har den handlingskraft som behövs för att möta omvärldsutvecklingen, säger han.

Att genomföra övningen var även ett sätt att visa upp den militära förmågan och att sända ut en signal till omvärlden.

– Det finns ett värde med att synas på det sättet och att visa att försvarsmakten följer läget och vidtar åtgärder, säger Mattias Ardin.

Men all militär verksamhet som skett de senaste veckorna har inte visats lika öppet.

– Vi har gjort övningar på Gotland den senaste tiden som syns och en del som inte synts, säger Mattias Ardin.

Ingen beredskapshöjning

Truppförflyttningarna och patrulleringarna på Gotland den senaste tiden är ingen beredskapshöjning utan en anpassning av den grundberedskap Försvarsmakten alltid har i fredstid.

Försvarsmaktens beredskapssystem utgår från tre situationer som samhället kan befinna sig i: normalläge, säkerhetspolitisk kris och väpnat angrepp.

I de två förstnämnda har Försvarsmakten grundberedskap. Höjd beredskap, vid risk för eller vid väpnat angrepp, krävs ett regeringsbeslut.

Källa: Forsvarsmakten.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!