Ansamling av cyanobakterier, så kallad algblomning, ett tecken på den övergödning som orsakar syrebrist i Östersjön.
Algblomningen brukar kulminera på stilla och varma dagar i mitten av juli. Det är också då en forskningsgrupp, med KTH-forskaren Fredrik Gröndahl i spetsen, ska passa på att testa en ny metod för att bekämpa blågröna alger, eller cyanobakterier. Den har tidigare testats på fastlandet i mindre skala, men nu ska undersökningen fördjupas.
Valet av plats för testet föll på Tofta på grund av närheten till de största algblomningarna ute till havs.
– Vi har inte testat på de riktigt tjocka ytansamlingarna, så nu kan man säga att vi gör ett test på riktigt, säger Fredrik Gröndahl.
Metoden liknar den som används vid oljeutsläpp, och det är med omgjorda oljelänsar som man ska samla ihop algerna till ett område, för att sedan plocka upp dem.
– Det var lite så jag fick idén, om man kan använda länsar för att ta upp olja kanske man kan använda dem också för att ta upp alger, säger Fredrik Gröndahl.
Sedan är visionen att algerna ska kunna användas vidare.
– Vi vill gärna producera något, energi som biogas eller något material, säger Fredrik Gröndahl.
För att säkerställa att länsarna fungerar som tänkt, och inte plockar upp fisk eller annat som ska stanna i havet, ska länsarna filmas med hjälp av en undervattensrobot.
I framtiden, tänker Fredrik Gröndahl, skulle man kunna ha ”algberedskap”, så som man har beredskap vid oljeutsläpp.
– I Klintehamn har de en låda med länsar i där det står ”oljeberedskap”. På liknande sätt tänker jag mig att man kan ha sådana lådor för algberedskap, vid känsliga strandavsnitt på Gotland.