Boom! Smällen från stridsvagnskanonerna känns som en liten stöt i bröstbenet, trots att stridsvagnarna befinner sig en bra bit bort. Det är en riktigt blåsig och kall vinterdag i mars och värnpliktiga som utbildas till stridsvagnssoldater övar med skarp ammunition på Tofta skjutfält.
– Stridsvagn är jättekul. Jag är jätteglad att jag hamnade här. Det är mycket att lära sig men det är kul att se hur allt funkar. Det är en så enormt bra stridsmaskin som kan rulla under svåra förhållanden, säger Linnea Magnusson som gör lumpen och lär sig att bli stridsvagnsförare.
Hon får medhåll av Max Andersson, som också kör de stora fordonen.
– Trots att den är konstruerad på 1990-talet så är det fortfarande en av världens mest kompetenta och bästa stridmaskiner, det tycker jag är häftigt. I egenskap av förare är det också häftigt hur den tar sig fram, att köra är det roligaste.
Dagens övning är den andra de genomför med skarp ammunition, vilket är lite annorlunda än att skjuta med lös ammunition.
– Det är en mycket större smäll, skrattar Linnea och forsätter:
– Det känns lite mer på riktigt, man blir lite mer vaksam på vad man gör för man kan träffa fel och skada någon.
– Det är lite häftigare, säger Max Andersson.
De ryckte båda in samtidigt och är den första kullen sedan år 2000 som får delar av sin stridsvagnsutbildning på Gotland. Den första delen genomfördes på P 7 och P 4 i Skåne respektive Skaraborg under hösten, men nu är de på ön för att slutföra värnplikten här innan de muckar i juni. De som inte är befäl ligger inne tio månader, plutonbefälen i femton. Ett 40-tal värnpliktiga ska utbildas på Gotland och att de kan få sin utbildning här är betydelsefullt.
– Det är jätteviktigt. Stridsvagnarna är kärnan i både pansarbataljonerna och i armén, det är de som står för slagkraften och det är med dem som vi kan manövrera mot en angripare i landet, säger kapten Robert Johansson, som leder dagens övning. Han fortsätter:
– De har haft en viktig roll på Gotland sedan vi remilitariserade ön och det är extremt viktigt att P 18 har förmågan att utbilda stridsvagnsförband själva, för att långsiktigt bibehålla den stridsvagnsförmåga som man redan har.
Innan de värnpliktiga får börja använda riktiga stridsvagnar och skjuta skarpt övar de i simulatorer. Alla i besättningen får lära sig hur just deras plats i vagnen fungerar och hur de ska använda systemen. I en stridsvagn finns fyra uppgifter.
– Skyttarna får lära sig hur alla knappar och reglage på deras plats fungerar och sedan får de lära sig att skjuta med olika metoder och på olika mål. Förarna får lära sig att ta hand om vagnen, förstå motorn, transmissionen och lära sig köra i olika typer av terräng, berättar Roberg Johansson. Han fortsätter:
– Laddarna får lära sig hantera vagnens kulsprutor, hur man laddar kanonen med olika typer av ammunition och hur man tar hand om den på rätt sätt. Vagncheferna får lära sig sin plats, sina sikten och hur man leder besättningen.
Soldaterna får också lära sig stridsteknik och hur man strider som en enhet, pluton eller kompani.
Den hårda blåsten under onsdagens övning ställde till det lite, då de mål av plywood som stridsvagnarna i vanliga fall skjuter mot, inte gick att använda. Men kapten Johansson är ändå nöjd.
– Vädret har varit emot oss, men vagnarna träffar som de ska och soldaterna är jätteduktiga och har tagit till sig sin utbildning på helt rätt sätt.