Ulf Hamberg är bataljonschef för 181 pansarbataljonen och övningsledare med ansvar för allt från enskild soldat till eventuella markskador som orsakats under övning.
Från och med nu kommer stridsvagnagnsförmågan att införlivas med P18 i vardagen. Under måndagen övade personal på stridsvagnskompaniet i att skjuta skarpt, och jäklar vad det small i buskarna.
– Senast P18 sköt skarpt med stridsvagn var i maj 2000, och då sköt man med stridsvagn 104. I dag är det den modernare 122:an vi använder, och det är bland annat reservofficerare och tidvis tjänstgörande personal på stridsvagnskompaniet "Lärbro kompani" som kallats in för den här övningen, säger Tomas Ängshammar, kommunikationschef vid Gotlands regemente.
Från och med nästa år börjar Gotlands regemente att utbilda värnpliktiga på stridsvagn, och inför det behövde vanan byggas upp bland befintlig personal. Under två års tid har särskild personal utbildats för att på egen hand kunna hålla i utbildningen av nya värnpliktiga på stridsvagn.
– Det här är jättestort för oss eftersom det blir första gången som vi själva och med egna resurser kan utbilda på stridsvagn sedan år 2000. Den här övningen var den första stridsvagnstjänst som de nya instruktörerna planerat och genomfört på egen hand. Jag är verkligen jättenöjd med hur hela övningen har gått, säger bataljonschef och tillika övningsledare, Ulf Hamberg.
Efter sommaruppehållet har man genom övningen kommit igång och testat både maskiner, personal och materiel för att hitta brister, fel och behov av utbildning.
– En annan och stor del av målsättningen var att samla ihop alla för en gångs skull så att vi kom i närheten av det antal vi ska vara i händelse av beredskapshöjning. Det vill säga både kontinuerlig- och tidvis tjänstgörande personal, liksom våra reservofficerare. Vi skulle visa upp oss helt enkelt, säger Ulf Hamberg.
De två stridsvagnar som användes under övningen kommer från regemente P7 i skåne. Till våren kommer P18:s egna, men även framöver kommer man att samarbeta med P7 och hjälpas åt med stridsvagnsutbildningen för att få tillräcklig volym på både vagnar och soldater.
– Sen har vi ett gäng som står här i förråd, men de är till för beredskapshöjningar. De dörrarna kan jag öppna på tio minuter, säger Ulf Hamberg.
Vilken j-vla smäll! Som dynamit-Harry hade sagt.
På Tofta skjutfält hade under måndagen hundratalet försvarsanställda från olika befattningar samt andra inbjudna samlats för att beskåda denna förevisning av skarpskjutning med stridsvagn. Tidigare under dagen hade bataljonen anfallit in mot mål på Tofta skjutfält där de skjutit skarpt med alla möjliga vapensystem, inklusive stridsvagn. Men under förevisningen var det bara två stridsvagnar som sköt skarpt mot mål.
I en av stridsvagnarna fanns Laith Oudah, tidvis tjänstgörande soldat vid Lärbro kompani, och en av dem som såg till att det small.
– Jag är laddare och den som har koll på kanonerna, säger han med ett leende.
Laith Oudah är så kallad T-soldat, eller tidvis tjänstgörande soldat, och var under övningen laddare på en av stridsvagnarna.
Inom fyra sekunder ska han ladda ny granat inför skott mot mål, men han har även hand om de andra vapensystemen på stridsvagnen. Under gårdagen sköt han mot både pappfigurer och plåtcontainrar. Och visst är det skillnad att skjuta med skarp ammunition.
– Det är helt klart en annan känsla. Mycket häftigare, säger han.
Återetableringen av P18 rullar på som den ska. Målbilden är att bli i storlek som gamla P18, men det kommer ta tid.
– Det enda vi vet är att vi om tio år är betydligt större än vi är i dag. Både i volym och förmåga, säger Ulf Hamberg.
Stridsvagn 122 på Tofta skjutfält.