Gotländskt mångmiljonkrav efter extremtorkan

Sommarens torka kostar Gotland nära 1,2 miljarder kronor. Lantbrukare tvingas redan köpa foder och vintern blir dyr. LRF, länsstyrelsen och Region Gotland begär nu pengar från regeringen för att undvika en kris.

Med anledning av torkan besökte vice statsminister Isabella Lövin (MP) i somras Graute gård i Hejnum. Där fick lammen stödutfodras eftersom allt bete torkat upp.

Med anledning av torkan besökte vice statsminister Isabella Lövin (MP) i somras Graute gård i Hejnum. Där fick lammen stödutfodras eftersom allt bete torkat upp.

Foto: Henrik Radhe

Torkan2018-09-05 06:30

Sommarens extremväder med långvarig torka kan få ödesdigra konsekvenser för såväl lantbrukare som gotländska livsmedelsproducenter. Landshövding Cecilia Schelin Seidegård och regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) skickar tillsammans med LRF i slutet av den här veckan brev till regeringen och ber om hjälp. Näringsminister Mikael Damberg (S) och landsbygds­minister Sven-Erik Bucht (S) blir mottagare av den gotländska begäran om snabb ekonomisk stöttning.

– Vi behöver pengar så att lantbrukarna kan betala sina skulder, foderinköp och kostnader för växtodling, säger Anna Törnfelt, LRF:s ordförande på Gotland.

Notan efter sommarens svåra torka blir dyr, enligt LRF:s kartläggning, och landar på mellan 1,1 och 1,2 miljarder kronor.

– Livsmedelsproduktionen påverkar hela öns näringsliv. Varje mjölkgård genererar fem nya jobb, rörmokare, anställda, på slakteri och mejeri, säger Anna Törnfelt.

Kravet till regeringen om ekonomisk stöttning kommer inte att preciseras i kronor. Men beloppen till större gårdar behöver enligt Anna Törnfelt ligga på närmare en miljon kronor, med utbetalningsstart redan nästa månad.

– Så fort som möjligt. Första EU-stödsutbetalningen är i oktober, inte senare än det. Lägger man till 30 eller 40 procent på gårdsstödet vore det enkelt för Jordbruksverket att hantera, säger hon.

Gotländska lantbrukare med djur har redan börjat köpa på sig foder, som på grund av bristande tillgång blivit dyrt. Bland annat halm, som sinkor och dräktiga kvigor får leva på i vinter med extra tillskott av kraftfoder.

– Efter årsskiftet blir värsta perioden. Då tar fodret slut – om man inte har banker som ställt upp blir det krisigt för många, säger Anna Törnfelt.

För att klara foderbristen har lantbrukare valt att slakta ut moderdjur ur sina besättningar. Det får konsekvenser flera år framåt. För slakteriet, som nyligen satsat stort i Visby, innebär varje slaktad sugga under hösten 30 färre grisar nästa år.

– Vi kommer att behöva stöttning under ett par års tid och ha en dialog med regeringen även längre fram, säger Anna Törnfelt.

Hon utgår ifrån att regeringen kommer att bevilja Gotland stöd.

– Vi kommer inte att ge oss, de blir tvungna att göra något. Konsekvenserna blir annars att de sitter i riksdag och storstadsområden utan att ha någon mat. Det här är en väckarklocka för hela landet, vi har inga lager och livsmedelsproduktionen är väldigt sårbar, säger hon.

0498-20 25 76

Fakta

Förra årets blöta höst kostade öns lantbrukare 200 miljoner kronor.

Därefter kom extremtorkan, som totalt uppskattas kosta 1,1 till 1,2 miljarder kronor.

350 till 450 miljoner drabbar växtodlingen och 700 till 800 miljoner kronor djurproduktionen.

Källa: LRF Gotland

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!