Enkäten, som kommer att gå ut i september till 4 800 gotlänningar, presenterades på ett seminarium om storsatsningen på totalförsvaret som hölls i går, inom ramen för Almedalsveckan.
I enkäten kommer gotlänningar att få berätta vad man tror om försvaret av Gotland och om de hotbilder som finns. Och finns det kanske något särskilt som just gotlänningar är rädda för?
Enkäten kommer också att fånga in hur stark försvarsviljan är och hur stor beredskap gotlänningarna har för att klara kriser.
– FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, gjorde en liknande enkät och den visade på ett glapp. 90 procent stämmer in i att man har ett eget ansvar, men det är absolut inte så många som ser till att de har mat, vatten och värme om något skulle hända, säger Amy Rankin, som är kris- och beredskapshandläggare vid länsstyrelsen.
Gotland stod i fokus genom hela seminariet, för här ska upprustningen av totalförsvaret gå fortare så att den kan stå som modell när andra län följer efter.
– Vi har ett osäkert säkerhetspolitiskt läge och vi måste förbereda oss för krigsliknande situationer som kan övergå i krig, förklarade försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow, som var en av de medverkande i seminariet.
I ett skärpt läge där beredskapen höjs är det sannolikt att tillgången på mat, bränsle och mycket annat kommer att vara begränsad. Vem ska få mat i första hand? Soldater eller civilbefolkning? Och vem ska få sjukvård, bränsle, fordon och maskiner?
Fredrik Bynander, docent på Försvarshögskolan, betonar att beslutsfattare måste göra dessa prioriteringar redan nu. Överstelöjtnant Jerker Svensson från Försvarsmakten på Gotland stämmer in:
– Det är samma diesel i stridsvagnar och traktorer – så det finns många som har mycket svåra beslut framför sig, säger Jerker Svensson.
Anna Törnfelt och Palle Borgström från LRF passade på att uppmärksamma att Sverige också behöver rusta upp sin livsmedelsproduktion.
– Vi importerar hälften av vår mat – och vi kommer inte att kunna öka produktionen i kristid, förklarade Palle Borgström.