Regeringen har beviljat 30 miljoner kronor för de tre åren fördelat på åtta miljoner kronor årligen till länsstyrelsen och två miljoner kronor till Försvarsmakten. Länsstyrelsen fick uppdraget den 20 december i fjol. Det ska genomföras i nära samarbete även med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
– Vi har hittills haft möte med Försvarsmakten och kommer nu att ha en uppdragsdialog i slutet av januari med företrädare för regeringskansliet som då kommer till Gotland, säger länsrådet Peter Molin.
– Vi startar en förstudie i början av våren, den har till uppgift att svara på hur vi ska rigga projektet.
Projektet ska utgå från befintliga strukturer och medföra att totalförsvarets förmåga i länet har stärkts inför och vid ett väpnat angrepp. Det kan också komma att fungera som förebild vid uppbyggnaden av totalförsvarssamverkan i andra delar av landet.
Planeringen av totalförsvaret har i princip legat nere sedan början av 2000-talet men återupptogs efter försvarsbeslutet 2015. Men det går förstås inte att bara ta vid där det slutade. Inte minst på företagssidan för i sammanhanget viktiga företag har det hänt mycket under senare år. Peter Molin:
– Skillnaden är att i dag finns det inte så många statliga bolag som exempelvis Televerket. Och åkeribranschen har många utlandsägda företag. Vi funderar på hur vi knyter till oss företagande på ön, det blir en väldigt omfattande del. Det är cirka 25 lagar man sätter fart på när vi går upp i höjd beredskap.
Enligt Försvarsberedningen ska exempelvis krav kunna ställas på privata drivmedelsaktörer att utöka lagerhållningen av drivmedel på regional och till del lokal nivå. Kommunikationerna till fastlandet är givetvis en viktig del och därför är Gotlandsbolaget en trolig partner.
Erfarenheterna från Gotsam ska tas tillvara, det är också till en del utgångspunkten för uppdraget. I dag ingår länsstyrelsen, försvarsmakten, regionen, polisen och kustbevakningen i Gotsam.
– Men det blir mycket större än det är i dag. Vi knyter nu på övriga delar av försvaret och privata företag.
Totalförsvaret handlar inte enbart om militära aktiviteter utan även andra krissituationer som elavbrott. Såväl beroendet som behovet av el har ökat för exempelvis elektronisk kommunikation varför elransonering kan bli aktuell i ett krisläge. Enligt Försvarsberedningen bör omställningen till förnybar el även kunna ge fördelar ur ett totalförsvarsperspektiv.
Något som också diskuteras är att återinföra befattningen civilbefälhavare.
– Det är lite spännande, att slå ihop tre-sex län till ett civilområde med vanliga landshövdingar samt en civilbefälhavare i varje område.
Hur indelningen i så fall blir är inte färdigt så det är inte självklart att Gotland skulle hamna under Stockholm.
– Det beror på hur Försvaret tänker sig indelningen i landet. Vi tillhörde Milo mitt förut men hade ändå MKG (Militärkommande Gotland) så man tänka sig att vi blir en egen militärregion. Det är också tänkbart med ett beredskapssjukhus på Gotland. konstaterar Peter Molin.
– Friheten i uppdraget är att vi kan ge resurser till berörda. Länsstyrelsen kommer att göra sin samverkansförberedelse och Försvarsmakten sin och sedan lyfter vi in övriga.
För länsstyrelsen har uppdraget redan medfört förändringar där enheter delas. Kicki Scheller, tidigare enhetschef för samhällsplanering och kulturmiljö, har utsetts till chef för enheten för social hållbarhet och beredskap.