Deras mål: Fler hus i gotländskt kärnvirke

Just nu genomförs en storsatsning på gotländsk träindustri. Målet är att få kunderna att förstå värdet av gotländskt kärnvirke – och få branschen att bli bättre på samarbete.

Ingalill Bengtsson och Thomas Isaksson, Almi, med Ulf Ahlby, Gotlandsflis och Göran Appelquist, Österby brädgård.

Ingalill Bengtsson och Thomas Isaksson, Almi, med Ulf Ahlby, Gotlandsflis och Göran Appelquist, Österby brädgård.

Foto: Henrik Radhe

Träsatsning (GA)2018-05-16 06:55

Gotland består till 40 procent av skog. Ändå är mycket av det virke som används i gotländska byggen från fastlandet eller importerat från andra länder.

– En del köper virke från fastlandet. Sedan finns det andra som har timmer, som skickar det till fastlandet. Vi vill försöka se till att det finns tillräckligt med råvaror på Gotland och få företagen att handla med varandra istället för att hålla på och frakta trä fram och tillbaka över Östersjön eller ännu längre bort, säger Ingalill Bengtsson på Almi Gotland.

Tillsammans med kollegan Thomas Isaksson driver hon ett stort projekt med målet ta vara på hållbarhetstrenden och därigenom försöka höja tillväxten i den gotländska träbranschen.

– Vi vill få företagen att försöka profilera sig med närproducerat och att marknadsföra att kunderna verkligen får kvalitet och att man vet vad det är man köper när man köper gotländskt virke, säger Thomas Isaksson.

Projektet som påbörjades 2017 är en del av Hållbara Gotland som finansieras med de så kallade Peter Larsson-pengarna. För projektbudgeten på 1,8 miljoner kronor anordnar Almi studieresor och seminarier för gotländska träföretag. Totalt har hittills ett 90-tal gotländska företag deltagit i någon av aktiviteterna.

En annan viktig del av projektet handlar också om att slå fast det gotländska virkets kvalitet. Projektet har därför gett det som tidigare var Statens Provningsanstalt, numera Rise, i uppdrag att utreda frågan.

– I projektet har den här frågan kommit upp: Vet man vad man pratar om? Är det bara ett gammalt rykte att det gotländska kärnvirket är bättre, mer rötbeständigt och har högre densitet, säger Ingalill Bengtsson.

Rise tittar bland annat på om antalet soltimmar, kalkhalten, utsattheten för hårda vindar eller den långsamma växttakten kan påverka kvaliteten.

– Eller kan det vara så att ö-läget har gjort att det utvecklats en speciell fura här på Gotland? Det är flera saker de tittar på, säger Thomas Isaksson.

I början av juni beräknas Rise kunna ge besked.

Andra delar i projektet handlar om att ta tillvara allt virke i stocken. Medvetna kunder efterfrågar gotländskt kärnvirke, men man kan inte bara använda kärnvirket – som inte heller täcker hela behovet.

– Finns det mer av träet man kan använda? Man kanske inte alltid ska sätta det bästa virket på den sida av huset som inte är så utsatt. Den kompetensen vill vi höja, säger Ingalill Bengtsson.

Fakta

42 procent av Gotlands yta är skog som ägs av drygt 4 000 privata skogsägare.

80 procent är tall. Den årliga avverkningen motsvarar 60 till 75 procent av den årliga tillväxten.

En stor del av timmervolymen vidareförädlas på ön. Resten exporteras till fastlandet eller länder kring Östersjön.

Projektet med Almi Expand omfattar alla typer av träföretag som lokala skogsägare, träförädlingsföretag, sågverk, snickerier, byggföretag, bygghandlare och arkitekter.

Projektet pågår fram till 2019 och ska öka kunskapen om kärnfurun och dess egenskaper, öka förädlingsgraden och att finna marknader för produkter av gotländsk kärnfuru.

Källa: Almi

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!