Gotland fick sin första tidning för 205 år sedan, premiärnumret av Wisby Tidning gavs ut den 1 augusti 1811 av boktryckaren Fredrik Gustaf Bagge.
Han hade flyttat sitt tryckeri från Kalmar till Visby, närmare bestämt till valvhuset intill S:t Lars ruin på S:t Hansgatan.
Gotlänningarna hade fått vänta länge på sin tidning. Sveriges första tidning, Post och Inrikes Tidningar, kom redan 1645. Norrköpings Tidningar, som idag äger Gotlands Tidningar, grundades 1758 och är idag Sveriges äldsta ännu verksamma tidning, ja en av de äldsta i hela världen.
Öns präster, som ville trycka sina kungörelser, hade under 1780- och 90-talen försökt få hit ett tryckeri men utan resultat. Så Wisby Tidning var alltså först på plan när den kom 1811.
Fyra futtiga sidor
Så mycket till tidning var det väl inte. Fyra futtiga sidor lite större än A5-format och den kom ut endast torsdagar. Överst på första sidan berättades om vilka fartyg och skeppare som anlöpte Visby, det fanns en del officiella kungörelser, långa utrikesnyheter men också en del lokalt.
I öns allra första platsannons sökte en yngling arbete hos någon av stadens handlare och fältläkare Albom efterlyste linne till sjukvården.
Där fanns också namnen på de högre stånd-personer som reste med gotlandsbåtarna, en ”nyhet” som försvann först långt in på 1900-talet sedan det stått att en välkänd visbybo rest med sin fru - fast hon var hemma!
Säkert lästes allt med stort intresse. Bland de första årets 71 prenumeranter fanns flera känd namn; Ihre, Krokstedt och självaste Jacob Dubbe.
Kändispappor
Bagge blev inte gammal i gården utan lämnade Visby redan efter ett år. Nu blev det plötsligt gott om tidningar. Wisby Stifts Tidningar, Gothlands Läns Hushållnings-Tidningar, Wisby Weckoblad och Wisby Lördagsblad hette några som startade vid den här tiden. Wisby Tidning lades ner 1825 men ersattes av Wisby Argus.
Flera redaktörer var pappor till kända personer. Som mångsysslaren Carl Bergman, pappa till senare kulturpersonligheten – och tidningsredaktören – Carl Johan Bergman.
Pehr Säve, pappa till Fornsalens grundare Per Arvid Säve, var också redaktör liksom läkaren Andreas Andrée, pappa till Elfrida Andrée som gett namn till en av stans gymnasieskolor.
En annan pappa var Sven Cedergren som en tid gav ut Wisby Tidning. Hans son, Axel Cedergren, gav i drygt 20 år, 1827-1849, ut Wisby Weckoblad.
Han var en skicklig tryckare, upplärd av Gotlands förste typograf Olof Kjölin.
Axel var lite speciell, till exempel tog han inte in annonser från dem han ogillade. Han vägrade ta in landshövdingens dödsannons och bokhandlare Ridelius fick inte annonsera för sin firma.
Nya konkurrenter
Många blev förbaskade och startade en konkurrerande tidning. Axel Cedergren sägs ha blivit så arg att han flyttade med allt sitt pick och pack till Stockholm, där han efter drygt 40 års verksamhet blev hela den svenska boktryckarkårens nestor.
Han blev över 100 år och när han dog 1904 var han Stockholms äldste invånare. Inför 100-årsdagen gjorde han ett återbesök i Visby och fick på Fornsalen se bild och notis om att han var avliden. Det var ju lätt för honom att dementera.
Den tidning som fick Cedergren att fly fältet var Gottlands Läns Tidning, som kom ut 1849. För tryckeriet stod ännu en duktig boktryckare, Theodor Norrby, upplärd av just Cedergren. Redaktör för tidningen var ingen mindre än Carl Johan Bergman.
Man kan påstå att GLT blev Gotlands första ”riktiga” tidning trots att den hade bara fyra sidor och kom en dag i veckan.
Men den försökte täcka hela ön och med Bergman som redaktör fanns förstås mycket av gotländsk historia.
Men också Bergman och GLT väckte missnöje och det följde konkurrenter som Gotlands Läns Nya Tidning (1859) och Gotlands Läns Nyaste Tidning (1860-1872).
Men då hade Bergman redan hoppat av tidningsyrket, och Theodor Norrby startade istället Gotlands Tidning (1858-1888). Så länge som 30 år hade ingen annan tidning överlevt under 1800-talet.
Äldsta ännu levande tidning
Norrby tryckte också många andra tidningar, främst Wisby-Posten, men även Kornet, Cristeliga Betraktelser, Gotlands Sändebud, Bibel- och Missionsvännen, Annonsblad för Gotland och Gotlands Missions Tidning.
Den senare utkommer fortfarande och är därmed äldsta ännu levande tidningen.
Nu är vi i slutet av 1800-talet och det är dags att grunda de tidningar som lever kvar i dag. Gotlands Allehanda var först ut, den började 1873. Efter en något trög start fick den rejäl fart tack vare bröderna Jeurling - en av dem grundare till Stockholms-Tidningen.
GA trycktes först i hörnet Tranhusgatan-Specksrum, sedan på Mellangatan där den fanns i över 100 år.
Både Wisby-Posten och Gotlands Tidning fick snart ge upp.
Dessutom kommer 1884 ännu en ny tidning som kallar sig Gotlänningen, en liberal tidning som säger sig värna om jordbruk, hantverk och industri.
Också GA är liberal vid starten men blir senare ett starkt högerorgan. Likaså Gotlänningen, främst när tidningen leds av den smått legendariske Swixen, Gustaf Swedman.
Gotlänningen trycktes länge i hörnhuset vid Donnersplats (nu Payex) och flyttade sedan till Hästgatan 5 vid S:t Hansplan.
Den växande arbetarrörelsen krävde en egen tidning och 1911 gjordes ett försök att starta Gotlands Folkblad. Men det höll bara drygt ett år.
1928 kom nästa försök och det lyckades bättre. Första stapplande stegen togs från ett privat tryckeri strax utanför Österport (nu kafé), sedan byggdes egna lokaler i Specksrum.
En parentes, dock ganska lång, kan man kalla Gotlands-Posten som höll till där nu antikvariatet Drotten finns. Tidningen satsade på nykterhet och religion och levde åren 1891-1936.
Blir till en igen?
Samma år som Gotlands-Posten dog köptes högertidningen Gotlänningen upp av den gotländska bonderörelsen och blev den centertidning den är än idag. Fast numera inte lika fristånde.
Sammanslagningar
1950- och 60-talen blev ekonomiskt tuffa för både Gotlänningen och Gotlands Folkblad, och det slutade med ett samgående. 1967 bildades Gotlands Tidningar, som till slut blev dagens GT.
Men inte nog med det. 1999 dök kapitalstarka Norrköpings Tidningar upp på scenen och köpte in både GT och GA, vars redaktioner då låg mitt emot varandra på Broväg.
Efter visst strul fick både redaktionerna leva vidare, men allt det övriga, tryckeri, ekonomi, annonsavdelning, administration med mera, är idag gemensamt för de bägge tidningarna.
I juni 2012 flyttade redaktionerna från norra Visby till Havde-kasernen på Visborgsområdet. Där delar de, på andra våningen, lokal med helagotland.se samt annonsavdelning, prenumeration och gotland.net men har alltjämt helt fristående nyhetsredaktioner.
0498-202400