Kraftig motvind för vindkraftbranschen

Dumpade priser och försenad sjökabel. Framtiden för elproducenterna är högst oviss.

Vindkraft. Företaget wpd Onshore Forsvidar AB skulle ha satt upp fem vindkraftverk i Hangvar, men Mark- och Miljödomstolen säger nej.

Vindkraft. Företaget wpd Onshore Forsvidar AB skulle ha satt upp fem vindkraftverk i Hangvar, men Mark- och Miljödomstolen säger nej.

Foto: Petra Jonsson

Tuffa tider för vindkraft2016-05-04 08:30

Ny statistik från branschorganisationen Svensk vindenergi, visar att det finns en oro på vindkraftsmarknaden i Sverige. Under det senaste året har investeringarna sjunkit kraftigt. I jämförelse med första kvartalet i år respektive förra året, beställdes det vindkraftverk på sammanlagt 188,9 megawatt 2015. I år stannade det på 62,5 megawatt.

Låga elpriser och ökad konkurrens mellan vindkraftstillverkare är ett par av anledningarna.

– Självklart är konsumenten nöjd med priserna, men det handlar också om ett förhållande till om man tror att kan ska göra en energiomställning till mer vindkraftproducerad el. Då kanske elpriserna behöver vara högre än de är i dag, säger Josefine Knudsen, vindkraftsamordnare på Gotland.

Hon konstaterar att de låga elpriserna visserligen påverkar investeringsviljan, men noterar att det ändå har byggts ganska mycket. Där kommer nästa problem in i bilden, att det för några år sedan var betydligt med kostsamt att köpa och bygga vindkraftverk.

I dag finns det fler leverantörer som bygger turbiner till låga priser, bland annat från Kina. De elproducenter som investerade tidigt, är alltså de som drabbas extra hårt av de låga elpriserna.

– Om priserna faller följer marknaden efter, det är ofta så. Då tvingas leverantören göra sina komponenter billigare eller så kommer det in nya aktörer som konkurrerar.

Ur energisynpunkt är vindkraft, enligt Josefin Knudsen, ändå ett av de billigaste sätten att bygga ny energiproduktion på. Att marknaden pressas är både på gott och på ont.

– Det finns en botten där man inte kan komma lägre, säger Josefin Knudsen som tror att det är både stora och små leverantörer som drabbas ekonomiskt.

– Alla drabbas i nedgång, men om man äger många verk som är köpta under en längre tid har man spridit risken bättre.

Sist men inte minst spelar ö-läget roll. För nästan exakt ett år sedan kom beskedet att den planerade sjökabeln från fastlandet skulle vara i bruk 2018. Kabeln skulle kunna ta emot 500 megawatt och Josefine Knudson trodde då, att man skulle kunna bygga ut med 150 vindkraftverk på Gotland. Nu blir det inte så, berättar Josefin Knudsen. Sjökabeln är försenad och beräknas inte kunna tas i bruk förrän 2021. Den ska dessutom inte kunna ta emot mer än 300 megawatt.

– Det innebär att det är färre vindkraftverk som är möjliga att bygga. Med 300 megawatt kan det inte handla om mer än 70 stycken.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!