I slutet av januari berättade GA om den lavinartade ökningen av räkningar från Region Gotland som går vidare till Kronofogden. 2016 ansökte regionen om betalningsförelägganden för 314 personer. Förra året hade det antalet stigit till 1 265 personer.
Eva Hamilton, 98 år, var en av dem.
Eva gör sitt bästa för att ha ordning och reda på sina papper. Alla räkningar samlas i pärmar. Och eftersom de brukar vara de samma varje månad går nästan allt via autogiro. Men i våras blev Eva sjuk och hamnade på lasarettet och på sensommaren fick hon därför en räkning från regionen på 300 kronor.
Eva är blind på det ena ögat och ser mycket dåligt på det andra. När hon skulle betala missade hon att lägga med betalningsavin, vilket ledde till att räkningen inte blev betald.
– Påminnelsen såg jag, men den måste jag ha slarvat bort, säger Eva Hamilton.
När räkningen blev obetald lät regionen den vidare till inkassobolaget Intrum.
En månad senare kom brevet från Kronofogden.
Eva Hamilton är arg:
– Det var väl att ta i att skicka det direkt till fogden. Och nu var det mycket pengar som de skulle ha!
Efter avgifter till inkassobolaget och Kronofogden hade det ursprungliga kravet på 300 kronor fyrfaldigast och var nu uppe i 1 164 kronor. En ansenlig summa för Eva Hamilton, som lever på en pension efter ett liv som textilkonsthantverkare.
– Det är pinsamt att de jagar en 98-åring med Kronofogden för 300 kronor. De skulle ju ha kunnat kontakta henne i stället, säger Evas son Jan Hamilton.
När Jan i december fick kännedom om vad som hade hänt hjälpte han sin mamma att betala vad hon var skyldig. Samtidigt skrev han till Region Gotland. Brevet avslutades med orden:
”Jag föreställer mig att dessa krav skickas ut med viss automatik till gammal som ung, men kanske man på något sätt skulle skilja ut lite udda fall och gräva något djupare i dem innan de går till inkasso. Visst, rent juridiskt har min mamma felat men skammens rodnad måste väl ändå även skymtas på regionens kinder?”
Regionens ekonomidirektör Åsa Högberg beklagar i sitt svar att det gick så långt som till Kronofogden men förklarar att regionen inte kan göra något åt detta.
– De gör det enkelt för sig. Visst ska vi vara rädda om skattebetalarnas pengar, men någon slags mänsklighet måste det väl också finnas. Allt kan inte ske med automatik, säger Jan Hamilton.