– Den ska nu hållas torr i sin tätslutande glaslåda, konstaterar 1:e antikvarie Birgitta Strandberg-Zerpe, och visar den imponerande stora kanonen. I år är det 450 år sedan den hamnade på havets botten.
Kanonen har en längre tid funnits för konservering i Göteborg innan den nu återbördats till Gotland där den tills vidare förvaras i en specialbyggd, klimatiserad glasmonter.
Det är luftfuktigheten och inte temperaturen som är det viktiga. Problemet är att kanonen av järn vilar på en lavett, ett kanonunderlag i form av en träställning, och dessa både ämnen har skilda idealklimat. Resultatet har därför blivit en kompromiss eller avvägning, 50 procent luftfuktighet. Något som regleras via vätgas.
Kanonen lokaliserades och bärgades av ett forskningsfartyg under befäl av Göran Ankarlilja. Ett marinarkeologiskt mångmiljonprojeket som sponsrades av Nord Stream i samband med att den första gasledningen var aktuell och företaget har också betalat för konservering, monter och transport.
Tung är kanonen således med sina 900 kilo och även lång. Den är 4,5 meter och montern den ligger i mäter totalt 5 meter. Mått och vikt som också medfört placeringsproblem.
Först var det tänkt att kanonen förstås skulle placeras på Fornsalen.
– Men där fanns det bara plats i Bildstenshallen och det stämmer ju inte tidsmässigt.
Riksantikvarieämbetet var aktuellt men där har verksamheten minskat och när Polismyndighetens sambandscentral flyttat in är allmänhetens tillträde begränsat. Försvarsmuseet tackade nej, där finns redan den kopia som tillverkades och provsköts efter bärgningen. Birgitta Strandberg-Zerpe ser gärna en placering där många kan ta del av kanonen, som exempelvis vid kryssningskajens terminal.
– Kanonen är unik, den är faktiskt äldre än Vasa och förtjänar en publik placering. (Dansk-lübska flottans förlisning skedde 1566 och Vasa sjönk 1628).
Tills vidare kommer man dock att inrätta en mindre utställning omkring kanonen i Länsmuseets magasin på Visborgsområdet. Där kommer kanonen att få sällskap av några andra, till omfånget betydligt mindre fynd från förlisningen som redan finns i magasinet (de finaste ädelmetallfynden återfinns dock i Fornsalens skattkammare). Till utställningen flyttas också Erik Olssons målning av sjödramat, en tavla som i dag hänger i personalens lunchrum.
– Nästa gång vi har öppet hus är i mars. Men det går att boka visning för exempelvis grupper, framhåller Birgitta Strandberg-Zerpe.