Första sommaren med kryssningskajen ökade antalet besökare i domkyrkan drastiskt. Vissa dagar hade kyrkan uppåt 5 000 besökare.
5 000 kissnödiga besökare.
– "Var ligger toaletten?" är den vanligaste frågan på sommaren, berättar domkyrkoklockaren Maria Norderbrim.
De kissnödiga besökarna skapar inte bara ringlande köer till kyrkans tre toaletter, utan blir också dyrt för församlingen.
Domkyrkans toalettproblematik är ett av de problem som studenterna på Campus Gotlands program för hållbara destinationer har fått hugga tag i. Lorne Philpot, Walter Duphorn och Patrick Choufani jobbar med problemet i några månader och häromdagen kunde de ge en delrapport till kurskamraterna om vad de hade kommit fram till.
– Vi föreslår ett betalsystem på toaletterna när det inte är gudstjänst. Och ge turisterna var de vill ha: Sälj souvenirer som koppar och nyckelringar. Man kan ju också tvätta bilar för att få in pengar till församlingen, föreslår Lorne Philpot, som kommer från Sydafrika.
Maria Norderbrim studsar till när hon hör förslaget om biltvätt till förmån för församlingen, men är glad över att studenterna tittar på problemet med nya ögon:
– Vi räknar inte med att få färdiga lösningar, men kan kanske komma en bit på vägen, säger Maria Norderbrim.
Campus Gotlands program för hållbar destinationsutveckling startade i höstas. Utbildningen är en avläggare till forskningsprogrammet "Hållbara besök" som har hållit på i snart fyra år. Forskningsprojektet är tvärvetenskapligt och engagerar ett 20-tal forskare från flera olika institutioner.
Också utbildningen spänner också över flera fält och studenterna väljer om de vill inrikta sig på entreprenörskap, kulturarvspolitik eller naturbaserad turism.
En tvärvetenskaplig utgångspunkt är viktig när man ska ge sig i kast med hållbarhetsfrågor understryker Ulrika Persson-Fischier som är utbildningsansvarig. Projektet med domkyrkans toalettbekymmer kan illustrera det:
– Toaletter är en oerhört konkret miljöfråga, men också en ekonomisk och social fråga. Om man hittar en tjusig miljölösning som inte fungerar av ekonomiska eller sociala skäl så kommer den aldrig att kunna användas. Därför vill vi lära våra studenter att tänka tvärvetenskapligt och kunna hantera olika perspektiv.
Att utbildningen ges på engelska och är inriktad på hållbarhet har lockat många internationella studenter. Bara tre av de 30 studenterna kommer från Sverige, övriga kommer från Kina, Indien, Bangladesh, Nigeria, Japan, USA, Australien, Kanada och flera andra länder. Ulrika Persson-Fischier tycker att det har blivit en fantastisk grupp:
– Vi jobbar med utmaningar på Gotland, men talar också mycket om destinationsutveckling i studenternas hemländer, säger hon och tillägger:
– Vi jobbar med konkreta problem som inte har några färdiga svar. De utmaningarna gör dem redo för att jobba med problem som de kommer att möta i andra länder.
En fjärdedel av studenterna stannar gärna på Gotland om de får jobb. Det tycker Ulrika Persson-Fischier att turistnäringen på Gotland ska ta fasta på:
– De kommer att kunna bli en enorm resurs för aktörerna här på ön.